Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7 1525 års revolution och reformationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
TH. BRIEGER, REFORMATIONEN.
’SJttfrfd/wtttfr gttföucefott/ fö
mwtoortm fan twttrt alla ~ ’
&awjfw&tt$awm/r<
tjflpflfcfrefjaWi
Vi ega i behåll förbundssatserna från 1502 års förbund. Under det att vid de
första resningarna under 1400-talet bönderna framträdt med bestämda fordringar för
afhjälpandet af lokala missförhållanden, hafva vi här framför oss ett vidtsväfvande
abstrakt program. »Vi vilja», heter det här, »sönderbryta alla lifegenskapens ok och
med vapen frigöra oss, emedan vi vilja vara schweizare». »All öfverhet och allt
herravälde vilja vi afskaffa och utplåna och draga ut mot densamma med härsmakt
och väpnad hand; och alla, som ej hylla oss och svärja oss trohet, skall man slå
ihjäl. Aldrig mera vilja vi tåla någon öfverhet öfver oss och betala någon arrende,
tionde, skatt, tull eller annan afgift utan för evigt göra oss alla dessa pålagor kvitt.»
Först skola furstarne och adelsherrarne bekrigas och »nedbrytas», sedan domkapitlens
medlemmar, innehafvare af biskops- och abbotsstift: »dem vilja vi våldföra och ut-
drifva eller slå ihjäl jämte alla präster
och munkar; deras gods och egodelar
vilja vi dela mellan oss». »Vatten, skog,
hed och betesmark, jakträtt, fågelfänge,
jakt med spårhund och fiske, hvilket allt
hittills fridlysts af furstar och herrar
och präster, böra vara fria och öppna
och hvars och ens tillhörighet, så att
det står hvarje bonde fritt att hugga ved,
jaga och fiska, hvar och när han vill,
alltid och öfverallt.»
De förbundne - deras antal uppgick
redan iill 7,000 man - tänkte först sätta
sig i besittning af den Speierska staden
Bruchsal; det skulle, hette det i ofvan-
nämnda urkund, lätt kunna ske, »eme-
dan hälften af denna stad utgöres af våra
edsförbundne». Redan de upproriska
bönderna i Elsass år 1493 räknade på
sympatierna från en stad: det var Schlett-
stadt, hvars borgmästare, Hans Ulmann,
till och med var en af ledarne. I själfva
verket funnos i städerna missnöjda ele-
ment i öfverflöd. Icke blott var drag-
gen af befolkningen fylld af upprors-
andan, utan också handtverkarne voro
ej sällan böjda för att resa sig mot de
härskande familjerna. Ja, kort före
Luthers uppträdande (alltifrån 1510) slog
jäsningen i ett flertal städer ut i större
Förminskad reproduktion af titelsidan till
flygskriften Die zwölf Artikel der Bauern.
eller mindre revolutioner. De vunno på
sin höjd en helt öfvergående framgång.
Ännu förrän de kommit till utbrott, omintetgjordes till på köpet de nämnda bonde-
resningarne i sydvästra Tyskland till följd af förräderi, hvarpå anstiftarne drabbades
af en grym hämnd.
Emellertid stod upprorsandan ej till att dämpa. Icke utan orsak hade Schlett-
stadts ofvannämnde borgmästare under sin tortyr förtröstansfullt utropat, att uppro-
ret förr eller senare skulle segra. År 1514 utbröt den rörelse, som grep vidast om-
kring sig. Den spred sig öfver hela Wurttemberg till följd af den anstöt, hvartill
den unge hertig Ulrichs tryckande och liderliga regemente gaf riklig anledning. Det
var den under »den stackars Konrads» namn bekanta resningen, hvari bönderna
enades med lands- och stadsproletariatet för att »gifva rättvisan och den gudomliga
rätten sitt bistånd». - Ojämförligt mycket vildare gick det kort därpå (1515) till i
öster: i Steiermark, Kärnten och Krain, hvarest de hämndgiriga upprorsmakarnes
illdåd straffades medelst fasaväckande blodsutgjutelse.
Alla dessa hotfulla symptomer tycktes gifva skäl för den i Tyskland vidt utbredda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
