Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8 Karl V, makterna och riket från 1525 till 1532
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL V, MAKTERNA OCH RIKET FRÅN 1525 TILL 1532.
335
Landsknektar håna påfven vid Roms eröfring
1527 genom att efterhärma en påtlig procession.
Ur Gottfrieds Historische
Chronik. Frankfurt 1619.
straffdomen har i själfva verket gifvit första impulsen till en påfvedömets rening i
enlighet med Spaniens medeltida kyrklighet. Med den uppskakande hemsökelsen
under år 1527 var den tidpunkt kommen, då den spanske anden trängde in i Rom
för att så småningom öfverväldiga det världsglada Italien, som frossade i ett förfinadt
andligt lifs högsta njutningar liksom i låg sinnlig lust. Det var begynnelsen till
Italiens långvariga beroende af den spanska makten och den italienska andans sam-
mansmältning med ett främmande element. Renässansens glänsande epok aflöses
af den spanska restaurationen.
Tyskland, hvars kraft dock främst förskaffat kejsaren segern öfver påfven, har af
sin tappra ungdomsskaras krigiska framgång skördat blott flyktig vinst, för så-
vidt den hämnd, som tyskar i kejsarens tjenst utkräft af påfven, på nytt kommit
fosterlandskärleken och med den det huttenska hatet mot den välske öfversteprästen
att flamma upp. Den nya illusionen, att nu »den unge dyre kejsar Carolus skulle
regera i enlighet med vårt saliggörandes eniga ord», skulle snabbt försvinna. Karl V
måtte vara aldrig så förtörnad på denna påfve, måtte själf offentligt förkunna sin till
vrede gränsande harm - att i längden föra krig mot »den helige fadern» skulle dock
hafva varit omöjligt för honom. Redan hans samvete skulle icke hafva varit tillfreds
därmed, enär en fortsatt fejd mot påfven skulle hafva inneburit ett underminerande af
påfvedömet. Dessutom behöfde han påfven i och för lösandet af mer än en svårighet; så
i en angelägenhet, som låg honom personligen särdeles om hjärtat: just vid den tiden
utspelades i England första scenerna af det ryktbara drama, hvilket skulle sluta
med den fullständiga brytningen mellan Henrik VIII och påfven. Konungen önskade
blifva skild från sin gemål, Katarina af Aragonien, en moster till kejsaren. Det
gällde då för Karl alt hos Clemens VII utverka, att han vägrade sitt bifall till skils-
mässan. Och äfven en annan sak kunde göra intryck på kejsaren. Redan uppstod i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
