Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÄNDERRORELSEN I ÖSTERRIKE.
449
af 300,000 goldgulden, som man fann hos honom, beslagtogs och användes i och för
rustningar. Nu var det äfven förbi med förhandlingspolitiken i Tyska riket, en om-
ständighet, som vägde dess mer i vågskålen, som förhandlingarne angående den
kejserliga tronens besättande alltmera begagnades af partierna för att åstadkomma
en afgörande förändring i maktförhållandena i Europa.
Bland kurfurstarne stod endast den pfalziske att vinna för mera vidtutseende planer.
Fredrik V regerade själfständigt sedan 1614; han var mågtillJakob I af England, hvilket
i hög grad sporrade hans ärelystnad, ett karaktärsdrag hos honom sedan gammalt. Men
verksamhetslusten var icke parad med nödig energi. Han var af ett muntert, uppsluppet
sinnelag och egde utpräglad smak för nöjen och njutningar. Hans politik sköttes
af hans rådgifvare,
bland hvilka Kri-
stian af Anhalt in-
tog främsta platsen.
Men denne hyste
den öfvertygelsen,
att tidpunkten nu
vore inne att störta
huset Habsburgfrån
dess dominerande
ställning och däri-
genom göra ett slut
på katolicismens
landvinningar i
Tyskland. Han stod
sedan en längre tid
i förbindelse med
ledarne för det feo-
dala partiet i de
österrikiska landen
och hade redan, för
den händelse att
Mattias skulle dö,
träffat anstalter för
att Pfalz genom
främmande förbin-
delser skulle vinna
tillräcklig styrka att
med framgång un-
derstödja de öster-
rikiska protestan-
terna.
I Nordeuropa ha-
de emellertid en
personlighet ådra-
git sig allmän upp-
märksamhet. Det
var Gustaf Adolf,
Sveriges konung,
hvars evangeliska
sinnelag var myc-
ket utveckladt och
fördjupadt. Han var
inblandad i krig,
visserligen i ett se-
gerrikt krig, med
den katolska linien
af huset Wasa, hvil-
ken innehade den
polska tronen. Det
var likväl ej att
vänta, att han. fö-
re nedläggandet af
vapnen, i verklig-
heten skulle träda
inom skrankorna
för sina trosfränder
i Tyskland.
Däremot hade förhållandena i Italien utvecklat sig därhän, att de stater, som ville
häfda sin själfständighet, behöfde bundsförvanter, hvilka endast bland de evangeliska
furstarne stode att få. Hertig Karl Emanuel af Savoyen befann sig sedan 1614 på
grund af besittningen af Montferrat i krigstillstånd med Spanien. Republiken Venedig
kände sig genom åtskilliga företag, som af spanska ståthållare satts i scen mot dess
herravälde i Adriatiska hafvet, på det högsta hotad Venedig hade just afslutat det
s. k. gradiskanska kriget, hvilket det fört med Ferdinand af Inre Österrike om be-
sittningen af Gradiska. Freden i Madrid hade, så långt möjligt var, tillfredsställt
bådaderas intressen, men det var ej att misstaga sig på, att Ferdinands politik var
utmanande, och en samverkan mellan Spanien och Österrike från land- och sjösidan
måste med alla till buds stående medel af republiken förekommas.
Den osäkerhet, som tryckte såväl Savoyen som republiken Venedig, väckte natur-
ligtvis tanken att söka träda i förbindelse med de stater, som voro upptagna af kampen
mot den spanska politiken. Dessa voro framför allt Nederlanden och unionen. De
förra hade också redan lem nät Savoyen faktisk hjälp, i det de togo öfversten Ernst
af Mansfeld i sin tjenst, läto honom värfva 4,000 man och föra dem till Savoyen.
Emellertid var vid utbrottet af upproret i Prag Savoyen den enda stat af betydenhet^
Peter Ernst II, grefve af Mansfeld.
Kopparstick af W. J. Delff efter Mierevelt 1624.
Världshistoria IV.
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
