Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482 H. VON ZWIEDINECK-SUDENHORST, MOTREFORMATIONEN I TYSKLAND.
hade i fäktningen vid Wolgast (2 september 1628) nyligen lärt känna den wallen-
steinska härens öfverlägsenhet. Kristian afstod från alla anspråk på de biskops-
stift, som han intagit, hvaremot man efterskänkte honom betalningen af krigskost-
naderna om 5 millioner thaler. Så kom med Tillys samtycke freden i Lybeck den 7
juni 1629 till stånd.
Om man fortskridit på denna eftergifvenhetens väg, skulle man nu måhända hafva
vunnit fred i riket, endast man kunnat finna lämplig godtgörelse åt Wallenstein och
ligans furstar. De evangeliske voro nödsakade antaga, hvad som bjöds dem. Ligans
furstar vågade hoppas på en uttolkning af religionsfreden år 1555, som tillfredsställde
en stor del af deras skenbart berättigade önskningar. Men därmed voro de icke
längre tillfreds, ty de kände sig som segrare och formulerade å sin sida villkoren
för att Guds ord öfver hufvud taget på tysk mark skulle få predikas i enlighet med
någon annan trosbekännelse än den katolska. Hvad som efter deras åsikt var röfvadt
gods, det måste återgå, och vidare måste åtminstone i Nordtyskland fri religions-
utöfning medgifvas. Wallenstein däremot såg den fara, som från Gustaf Adolfs sida
hotade kejsaren och ligan, men trodde sig böra möta densamma genom snabb eröf-
ring af Stralsund. Här bör man söka vändpunkten i hans lif. Han öfverskattade
sin styrka och trodde sig kunna blifva herre öfver staden endast från landssidan, ett
misstag, som väl måste tillskrifvas hans brist på insikter i sjökriget. Endast alltför
gärna skulle han hafva velat komma till rätta med Stralsunds invånare, men dessa
uppehöllo honom med underhandlingar, medan hans framsteg i belägringen gingo
trögt. De kejserliga trupper, som höllo den befästa ön Dänholm besatt, sågo sig inom
kort afskurna från hufvudarmeen och måste gifva sig. De fördelar, som man vunnit
till lands, måste uppgifvas, när fyra danska kompanier landsattes till borgerskapets
undsättning. Samtidigt fattade också Gustaf Adolf sitt beslut att bringa Stralsund
hjälp. Han afslöt med staden den 30 juni 1628 ett fördrag på 20 år, hvari han för-
pliktigade sig att skydda dess oafhängighet och hamnens frihet, under det Stralsund
i kriget skulle tjena som stödjepunkt för hans truppers genomtåg. Genast efter för-
dragets ingående landsattes 6,000 svenskar.
Nu var det ingen tid till underhandling mer för Wallenstein; nu måste staden intagas
med våld, om han ville ega den. Man försökte det men’ förgäfves. Sedan han själf
dragit sig tillbaka till sitt residens i Gtistrow, fullföljde hans general Arnim den 3
augusti armeens återtåg. Gustaf Adolf hade förskaffat sig en öppen infallsport i riket,
hvaraf han när som helst kunde göra bruk. Att detta var att vänta, bevisas af
Kristians tillmötesgående vid det kort därpå följande fredsslutet, ty det låg ej i Dan-
marks intresse att utlemna Östersjökusten till Sverige.
Den stora betydelsen af tilldragelserna vid Östersjön insågs icke genast af de sam-
tida, ty deras uppmärksamhet togs i anspråk af en italiensk arfsangelägenhet, hvilken
hotade framkalla en stor internationell förveckling. Den 25 december 1627 hade
hertig Vinzenz af Mantua dött, och därmed utslocknade huset Gonzagas hufvudlinie.
Denna hade räknats till Italiens rikaste furstesläkter, och i sina praktfulla slott, hvilka
lågo dels i Montferrat, som likaledes tillhörde dem, mellan Po och Tanaro, dels i
de utomordentligt fruktbara nejderna kring nedre Po, hade de samlat de dyrbaraste
konstskatter och alltid hållit ett glänsande hof. Bland arfskräfvarne kunde Karl af
Nevers, som tillhörde närmast besläktade gren af den mycket omfattande familjen
Gonzaga, räkna på understöd från franske konungen. Till hans fiender hörde natur-
ligtvis Spanien, ty det måste befara, att den nya familjen skulle komma i vasall-
förhållande till Frankrike. På Spaniens sida finna vi Savoyen, som ytterst gärna
såge, att dess område afrundades med Montferrat. Politiken är aldrig förlägen, när
det gäller att maskera sina fordringar i rättstvister; den finner också alltid testamenten
och urkunder, som kunna komma till användning härvidlag. Så upptäcktes äfven
nu ett gammalt rättsförhållande, i enlighet hvarmed hertigdömet Montferrat under en
mansålder tillhört det tysk-romerska riket, så att bortskänkandet af detta länsområde
närmast tillkomme kejsaren. I hans namn besatte Karl Emanuel af Savoyen och
Gonzalvo de Cordoba, den spanske ståthållaren i Milano, på grund af en preliminär
öfverenskommelse det leende kuperade landet.
Jämte hertigen af Nevers uppträdde hertig Ferdinand Guastalla som friare till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
