Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOTREFORMATIONEN I SYDEUROPA OCH NEDERLANDEN. 541
landen, sin förklaring, och häraf de oerhörda offer, som Filip II senare bragte för
att behålla sin makt öfver dem.
Trots de höga skatterna var landets ekonomiska uppsving glänsande. Karl V
hade jämställt de nederländska köpmännen med de spanska, och således vunno de förra
en ganska ansenlig andel af de rika inkomsterna från den amerikanska handeln,
som årligen utvecklade sig allt starkare, och först och främst af de amerikanska
produkternas transporterande till Väst- och Nordeuropa. Antwerpen, som var be-
gåfvadt med fullständig handelsfrihet, blef icke blott den stora penningbörsen, utan
också den främsta hamnstaden i världen, stapelplats och omsättningsort för ameri-
kanska, syd- och nordeuropeiska varor. Antwerpen egde 4,500 egna skepp i sjön,
dagligen löpte ungefär 500 fartyg in och ut, under det att hvarje vecka 2,000 frakt-
vagnar afgingo därifrån till Tyskland och Frankrike. Mellan åren 1550-1560 skall
införseln till Antwerpen, i våra dagars mynt, hafva ökats från 60 till 390 millioner kronor.
»Världen är en ring och Antwerpen ädelstenen däri», lydde ett ordspråk vid den
tiden. I norra delen af Nederlanden var företrädesvis Amsterdam viktigt, med sitt
sillfiske, som sysselsatte mer än 20,000 familjer, och sin stora spannmålshandel.
Öfver hela landet stodo åkerbruk, bryggerirörelse, klädes-, spets- och sammetsfabri-
kation i rikt flor. 208 med murar omgärdade städer, 150 större platser, mer än
6,300 byar utom talrika gods och gårdar funnos i det välodlade landet, hvilket inalles
räknade 700,000 bebodda hus. Penningen var billig, prisen på varorna ej ringa, säker-
ligen det dubbla mot hvad de betingade i Frankrike. Frihet i handel och vandel
var allmän grundsats.
Folkbildningen hos de välmående nederländarne var mycket hög. Till och med
bönderna kunde läsa och skrifva; städerna kunde sedan gammalt glädja sig åt talare-
och deklamationsföreningar. Denna ovanliga allmänna bildning hade starkt bidragit
till reformationens snabba utbredning, hvilken rörelse Karl V med alla sina förbud
och förföljelser icke förmådde undertrycka. Detta gäller mestadels de lågtyska pro-
vinserna, hvilkas välstånd och bildning bidrogo till att gynna reformationen, under
det att de wallonska staterna, som då för tiden hejdats i sin utveckling och som
stodo under högadligt herravälde, vanligen fasthöllo vid den gamla tron. Vid Filip II:s
regeringstillträde befolkades Gelderland och Holland af protestanter; i söder var
Antwerpen den medelpunkt, hvarifrån Brabant och welska Flandern öfversvämmades
af den nya läran. Ingen enda provins var oberörd af kätteri. Många förnäma
herrar omfattade redan lutherska eller reformerta åskådningar.
Filip II var besluten att äfven här till hvarje pris utrota dem. Dessutom ville
han knyta dessa land, som voro vana vid politisk frihet och begåfvade med talrika
privilegier, fastare till centralregeringen och förbereda utplånandet af deras själf-
ständighet och egenart. För detta ändamål insatte han där förtrogna rådgifvare af
främmande härkomst och lät i strid med de sjutton provinsernas grundlagar äfven
efter fredsslutet främmande spanska trupper kvarstanna därstädes. Själf återvände
han till Spanien, hans makts brännpunkt, den enda omgifning, hvarest han bland de
lojala, vid underkastelse vana, stela, tystlåtna och formella kastilianerna kände sig
väl till mods.
Hans ståthållarinna blef hertiginnan Margareta af Parma, en dotter till Karl V
och den flamländska bondkvinnan Johanna van der Gheenst. Margareta af Parma
egde snabb uppfattning och skarpt förstånd, arbetslust och outtröttlig flit. Visser-
ligen saknade hon vid politisk blick och förmåga af konsekvent handlande. Öfver-
tygad katolik, var hon sin kunglige halfbroder oinskränkt tillgifven. Emellertid var
hennes makt synnerligen begränsad, emedan Filip alltid lifligt misstrodde sina när-
maste anhöriga. Den egentliga regeringen var öfverlemnad åt ett af få personer
bestående råd, i spetsen för hvilket stod Anton de Granvella, biskopen af Ärras, en
statsman, hvilken alltifrån sin ungdom genom sin fader, Karl V:s kansler, fått inblick
i statsärendena, var grundligt förfaren i språk och rättsvetenskap och som visst icke
var spanjorerna tillgifven, men väl lidelsefullt omfattade tanken på det habsburgska
världsherraväldet, i hvars tjenst han obetingadt ställde sitt själfständiga tänkande
och sin oerhörda arbetsförmåga. Hans hänsynslösa energi behärskades af omfattande
politiska insikter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
