Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
098 M. PHILIPPSON, MOTREFORMATIONEN I SYD- OCH VÄSTEUROPA.
utomordentliga, men samtliga framstående och originella produktioner lyfta inom kort
tid den spanska litteraturen till rangen af verklig världslitteratur. Den efterbildades
på mångfaldigt sätt, först och främst af fransmännen, ännu under två sekel. Ur en
befruktande påverkan af de gamla folkeposen framgick i synnerhet det spanska
dramat, det fullkomligaste och mest omedelbara uttrycket för nationens känslor,
åskådningar och sträfvanden. Här framstå deras hjältemodiga tapperhet, deras stränga
ridderliga hederskänsla och svärmiskt religiösa hänförelse, äfvensom deras okufliga
ärelystnad, deras lystna och grymma vildhet, deras smak för intriger och bakslughet.
Oräkneliga äro vid denna tid de dramatiska diktarne på Pyreneiska halfön. Men ingen
når med hänsyn till omfattande produktion, mångsidighet, smidighet, språkets har-
moniska välljud upp till Löpe de Vega, hvars 1,500 »komedier» likväl samt och
synnerligen kännetecknas af en verklighetstrogen återspegling af hans folks seder,
sätt att tänka och karaktärsegendomlighet. - Äfven på historieskrifningens område
åstadkommo spanjorerna klassiska arbeten, såsom Diego de Mendoza och den be-
römde jesuiten Mariana. Dessa skalder och skriftställare voro besjälade af patrio-
tiska känslor, trosinnerlighet och ridderlig djärfhet. Flertalet af dem tjenade med
pennan eller jämväl med svärdet i alla världens delar sin konung.
Men hvarken filosofi eller politik kunde ostraffadt behandlas af spanska skrift-
ställare. Inkvisition och kungliga häktningsorder undertryckte hvarje fritt uttalande.
Så stäcktes med våldsmedel en ohämmad och allsidig utveckling af litteraturen, och
den oundvikliga följden häraf blef, att den snart förkväfdes i onatur och falskt prål.
Ännu tydligare framträder redan under Filip II förfallet på militärväsendets och
folklifvets område. Skulden härtill låg visserligen icke uteslutande hos Filip II:s tid,
utan utgjorde konsekvenser af de sträfvanden och tendenser, som redan alltifrån
slutet af 1400-talet innebott hos den spanska nationen. Armeen, på papperet 200,000
man stark, men spridd öfver vidsträckta land och som besättningar bunden vid
talrika fästningar, erfordrade en årlig utgift af 15 millioner guldtaler eller, i våra
dagars mynt, nära 350 millioner kr. En dylik summa förmådde de spanska finan-
serna icke längre uppbringa för detta ändamål. De dåligt betalade, underhållna och
klädda soldaterna vande sig vid olydnad, stöld och plundring och voro mindre krigs-
dugliga än sina föregångare för trettio år sedan. Ännu sämre stod det till med
flottan, som till följd af upprepade olyckshändelser förlorat sina bästa officerare och
manskap och därför blef ett nästan hjälplöst offer för vindarne, liksom för engelsmän,
holländare och barbaresker, hvilka på alla haf gjorde jakt på den spanska flottan.
Öfverallt fann den fiender, ingenstädes vänner.
De oupphörliga striderna i alla världsdelar åderläto allt mer och mer Spaniens
befolkning. Hvem kunde fylla luckorna efter de tusentals kraftiga män, som hvarje
år, i regel utan att återse fäderneslandet, lemnade Spanien för ätt tjena de spanska
härarne och flottorna fjärran från hemlandet? Hvem ersatte de oräkneliga mil-
lioner dukater, som ständigt drogos ur riket, som härigenom blef allt mera utar-
madt? Förgäfves sände Västindien och Peru hemlandet hvarje år 7 millioner guld-
taler eller omkring 160 millioner kronor i våra dagars mynt. Förgäfves uppbringade
det genom fruktansvärda utpressningar af sina undersåtar sina årliga inkomster till
24 millioner dukater (motsvarar inemot 43
som vatten i sanden. Filip nödsakades ju för sina ständigt återkommande lån betala
ockerräntor. Han hjälpte sig fram genom upprepade statsbankrutter, i det han 1575
och 1596 egenmäktigt nedsatte räntefoten p;
O millioner kr.). Alltsamman rann bort
statslän till nästan hälften. Trots detta
föga lofvärda medel att upphjälpa statens bedröfliga affärer lemnade han sin efter-
trädare i arf 100 millioner dukater (bortåt 2 milliarder kr.) i skulder. Som garanti
härför voro samtliga inkomster på förhand förpantade, med undantag af fattiga 4
millioner dukater om året, och det merendels till utländingar, tyskar och italienare,
så att nästan alla skatteinkomsterna i det spanska riket gingo till utlandet. Af de
260 millioner dukater i ädla metaller, som under åren 1531-1594 från Amerika
kommit till Spanien, hade alla, så när som 65, åter sugits bort från det utarmade
landet, sedan guldströmmen, under det den flöt igenom landet, mer än fördubblat
priset på alla förnödenheter. De störa penningmarknaderna i Genua utgjorde huf-
vudsakligen den kanal, hvarigenom de amerikanska ädla metallerna för den spanska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
