Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILIP II:S SISTA REGERINGSÅR.
597
af konstnärlig släktskap - mera till venezianerna. Framför allt Navarrete, hvilken
äfven i sina religiösa bilder sökte efterlikna Tizians glänsande kolorit, har öfyat
betydande inflytande på den senare tekniska utveckligen inom det spanska måleriet.
Stod den spanska konsten, ehuru den från början utvecklade sig i egenartad na-
tionell anda, ännu under italienskt inflytande, så blefvo inom litteraturens område
spanjorerna under denna tid Europas härskande folk på samma sätt, om också ej
i så omfattande grad, som fransmännen hundra år senare. De friska impulser, som
andarne under den friare första hälften af 1500-talet utsatts för, hade verkat be-
fruktande på folkets snillekrafter. Icke så Filip II:s järnhårda despotism. Gamla klas-
siska och italienska mönster liksom de italienska renässansdiktarnes sirliga versmått
Don Q uixote OCh Sancho Pansa. Titelgravyr ur en af de första Cervantes-upplagorna.
efterbildades i Spanien. Men i likhet med hvad som skett inom den spanska
konsten, omgestaltade också den spanska diktningen genast de främmande före-
bilderna på ett egenartadt folkligt sätt. Orsaken härtill var den nationella kraften
och själfständigheten hos det dåtida spanska folket. En mängd ypperliga diktare
framstodo vid denna tid i Spanien. Den enkla och naturliga storheten i Luis Ponce
de Leons oden, Diego de Mendozas kraftiga satir, Fernando de Herreras glänsande
och harmoniska hymner, Francisco de Figueras ljufva idyller, Alonso de Ercillas
oregelbundna, men vältaliga och effektfulla epos Araucania, Montemayors ädla
och mästerliga herderoman D/ana, Cervantes’ geniala skapelser, hvilka med all
sin universella innebörd likväl helt och hållet ega sina rötter i det spanska folklifvet
under hans tid, Juan de la Cuevas originella dramer och till slut de ojämförliga
episka, didaktiska, tragiska och komiska verk af »Snillenas Fenix», som äfven kalla-
des »ett vidunder af begåfning», Löpe de Vega, - alla dessa många olika, delvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
