Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET SJUÅRIGA KRIGET OCH DESS FÖLJDER. 341
med detta krig, att det i moraliskt afseende betydligt höjt de båda hufvudfienderna,
— äfven Österrike, men naturligtvis i vida högre grad Preussen och Fredrik
personligen. Han framstod, trots nyss nämnda små medgifvanden i Hubertsburg, som den
glänsande segervinnaren. Våriden hade glömt, att han ofta besegrats, alltid visserligen
af numeriskt öfverlägsna fiender, men också genom egen förskyllan, och att han
under långa tider icke kunnat komma ifrån den overksamhet, hvartill måttet af hans
krafter dömde honom. Man såg blott, att oerhörda europeiska krafter hade
sam-manslutit sig emot honom, att dessa efter all sannolikhet skulle öfverväldiga honom
och att han dock alltid vältrat undan liendernas tryckande tyngd. Segerpriset, som
han hemburit, godtgörelsen för landets under åratal fortgående öfveransträngning,
för uppoffrandet af haren, hvartill konungen nödgats, låg i ett intryck, som aldrig stod
att utplåna, — intrycket af ett ojämförligt hjältemod hos stat och armé, af snille
och oöfvervinnelighet hos den i spetsen stående kungliga gestalten. Med dragen värja
i hand hade Fredrik, sa vidt en konung kan göra sitt personliga inflytande gällande,
åstadkommit, att hans rost blef hörd i världen, att Preussen fick en ansedd ställning
i kretsen af Europas stormakter. Och vidare blef Preussen populärt i Tyskland.
Ur detta krigs drabbningar och växlingar framgick den speciellt preussiska anda,
som blef mäktig af själf besinning under den napoleonska tiden och åstadkom de
stora händelserna under 1800-talet. Och sedan under dessa ar det preussiska folket
stålsatts och dess själfmedvetande spirat, kunde härur uppväxa den kärlek till staten
och den borgerliga själfaktning, som bådade en kommande känsla af statsborgerligt
ansvar. De stämningar, som hos den bildade borgarklassen längre fram kunde
förtäta sig till en oreflekterad längtan efter ett tyskt fädernesland och hos nationen till
ett kraf på politisk enhet, hvilket var redo till handling, de härflöto ur två till en
början skilda källor. Den ena var Preussens dådkraft i förening med den stolthet,
som det öfriga Tyskland kände öfver denna nordtyska stat; den andra var den vid
sidan häraf framträdande högstämda känsla hos de andligt öfverlägsne, som såg bort
från småstatsväsendet, en känsla, som kunde och måste genomströmma nationen under
dess »klassiska litteraturperiod». Det första tyska drama, som fått beståndande värde,
det första borgerliga lustspel, som blef en nationens gemensamma, dyrbara skatt —
litterärt och politiskt sedt — har sin omedelbara utgångspunkt i den hängifna och
dugliga officersanda och den själfmedvetna, ärekära manlighet, utan hvilken intet
sjuårigt krig och ingen sådan utgång däraf varit möjliga — Lessings Minna von
Barnhelm.
Fredrik den Stores rikssigill.
Original i Kungl. Geheime-statsarkivet i Berlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
