Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 2. Den amerikanska demokratiens grundvalar.
- 3. Frankrike och England i strid om Nordamerika.
- 4. Orsakerna till affallet från moderlandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Oswego vid Ontario-sjön (typiskt nybygge).
Kopparstick af G. Mynde. Originalet i Public Library, New York.
mellan Nord och Söder, motsatserna i härkomst, religion, temperament, åskådningar
och seder voro ännu så stora, att en sammanslutning af de olika kolonierna ej var
tänkbar, utan att något utomordentligt kom till. Liksom Italiens och Tysklands
enhet måste äfven de nordamerikanska koloniernas vinnas genom blod och järn;
den förbereddes genom striderna mot Frankrike och genomfördes genom resningen
mot moderlandet.
3. Frankrike och England i strid om Nordamerika.
I sitt storslagna verk The expansion of England har den engelska historikern
Seeley visat oss, att Englands och Frankrikes strid om världsherraväldet behärskar
det adertonde århundradets historia, och därigenom gifvit det rätta perspektivet åt
de stora krigen, som annars endast bruka betraktas från ensidig europeisk synpunkt.
Först i vår tid har segerprisets värde och den världshistoriska betydelsen af dessa
händelser kunnat till fullo uppskattas. Hvilket annat utseende skulle världen icke
hafva i våra dagar, om trikoloren svajade i Montreal och Chicago, i Cleveland och
Pittsburg, i S:t Louis och New Orleans, om Mississippidalen eller hela Nordamerika
behärskades af fransk kultur!
Fransmännen hade samtidigt med engelsmännen inträdt på kolonisationens
vädjo-bana. Under Henrik IV:s regering hade de båda utgångspunkterna för fransk
kolonisation i Nordamerika uppstått, Port Royal i Akadien (Nya Skottland) och Quebec i
Kanada. Men hur helt annorlunda var ej den franska kolonisationen än den engelska
både till sin natur och sina resultat! De engelska kolonisterna hade mest egnat
sig åt åkerbruk, fiske och sjöhandel; de hade mestadels slagit sig ned i närheten af
kusten och trängde blott långsamt, steg för steg in i det inre. Den angelsaksiska
kolonisationens styrka låg i dess intensitet. Fransmännen läto sig ledas af två helt
andra intressen, pälshandeln och hednamissionen, förrättningar, som bägge voro
egnade att föra dem djupt in i det inre. Häraf förklaras, att medan engelsmännen
på 150 år knappt hunnit fram till Alleghany-bergen, deras medtäflare utforskat och
intagit det oerhörda området från mynningen af S:t Lawrence-floden till mynningen af
Mississippi. Men lika oerhörd som landets utsträckning lika begränsadt var antalet
nybyggare, och just ur denna motsats framgick det franska kolonialrikets svaghet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:10:32 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/6/0051.html
