Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Den nationella rörelsens undertryckande i Tyskland, Österrike och Italien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246 TH. V. HEIGEL OGH W. HAUSENSTEIN, NATIONALITETSRÖRELSENS TIDSÅLDER.
furst Windischgrätz, Wiens »befriare», samt den äregiriga ärkehertiginnan Sofia, som
var förmäld med kejsar Frans I:s näst äldste son ärkehertig Frans Karl, kunde icke
dölja för sig, att ett svagt, overksamt gubbregemente icke var vuxet den tidens
stormar, som hotade all samhällelig och monarkisk ordning. De förmådde kejsar
Ferdinand, som alltsedan de blodiga marsdagarne var fullkomligt bruten, att träda
tillbaka för sin brorson, den adertonårige Frans Josef, ärkehertiginnan Sofias son. Den
2 december 1848 försiggick den högtidliga afsägelseakten i Olmutz. - »Det har
gärna skett», sade den godmodige gamle kejsaren, i det han omfamnade sin brorson.
Hvem kunde i dessa stormiga tider hafva trott, att denne unge furste i två tredjedels
århundrade, om också
icke utan smärtsamma
förluster, skulle
sammanhålla kejsarstatens
ständigt isärsträfvande
delar! Själfva
tronombytet måste till en
början försvaras mot
farliga fiender. Ungern,
som redan efter det
kejserliga manifestet emot
Kossuth af den 7
november beträdt vägen
till affall, förklarade
Ferdinands afsägelse för
nödtvången och Frans
Josefs tronbestigning för
ogiltig. Den 13
december utfärdades
national-uppbådet mot
»revolutionären och
landsfienden» Frans Josef.
I ingen europeisk
stat utöfvade en enda
person så afgörande
inflytelse på händelsernas
gång som i Ungern
Ludvig Kossuth.
Genom honon inleddes
och genomfördes 1848
års våldsamma
omhvälfning; om
revolutionen också i början
ledde till nederlag, hafva
magyarerna honom att
tacka för den följande
tidens resultat, som
öfvergått alla
förväntningar. Endast för en
Kos-suths eldsjäl kunde det
lyckas att i en stat med
så sträng aristokratisk
prägel föra de
demokratiska idéerna till
seger, då den magyariska
stammen blott med
deras hjälp kunde
tillkämpa sig allenaväldet.
Redan 1847 hade det
kommit till allvarsamma
tvister mellan regering
och ständer rörande
militärrekrytering, reform af stadsförvaltningen, tullförening med Österrike och andra
frågor. Striden uppflammade ännu häftigare, sedan februarirevolutionen i Paris och
upproret i Wien äfven försatt de ungerska oppositionsklubbarne i lidelsefull jäsning.
Den 12 september 1848 kallade Kossuth fäderneslandet till vapen, i det han
förklarade sig själf för diktator; stridens pris skulle blifva ett från kejsardömet
Österrike skildt konungarike Ungern. Upproret började med att en fanatisk folkhop den
28 september mördade den kejserlige generalen Lamberg på bron mellan Buda och
Pest. De kejserliga trupperna öfvervunnos i flere drabbningar, och Kossuthpartiets
mod steg. Frans Josefs tronbestigning gaf också resningen ett sken af laglighet, i det
att magyarerna nu kunde säga, att man dock omöjligen utan deras medgifvande
kunde förfoga om den ungerska tronen. Efter växlingsrika strider slutade
vinterfälttåget med fullständig seger för »honved» (det ungerska landtvärnet). Den 14 april
1849 proklamerade Kossuth på landtdagen i Debreczin Ungerns Oafhängighet i
förening med furstendömet Siebenburgen samt de förenade konungarikena Kroatien,
Slavonien och Dalmatien; den habsburg-tothringska dynastien förklarades förlustig alla
rättigheter och för evärdlig tid förvisad ur det ungerska riket. Efter stormandet af
borgen i Buda den 21 maj var hela Ungern fritt.
Men nu uppträdde en öfvermäktig motståndare på skådebanan; för att släcka
eldsvådan i utkanten af sitt eget rike och därigenom trygga detta mot
revolutionens brand lät Nikolaus sina trupper under Paskievitj inrycka i Ungern. Äfven
inom detta land fanns det många motståndare till Själfständighetsförklaringen. Till
Frans Josef I, kejsare af Österrike,
konung af Ungern, år 1849.
Litografi af Kriehuber efter målning af Einsler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
