Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Fransk-tyska kriget 1870-1871.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSK-TYSKA KRIGET 1870-1871.
317
genom fransmännens beundransvärda offervillighet och Gambettas oförlikneliga
organisationsförmåga. Resterna af den kejserliga arméen, marintrupper, mobil- och
natio-nalgardister förstärktes genom den levée en masse, som kallade alla fransmän mellan
20 och 40 år under fanorna. Härtill kommo de oordnade »friskyttarne» (francs-tireurs),
som genom sina snapphanefejder väl ej hotade men besvärade tyskarne. Ännu mot
slutet af året var det ovisst, när kriget kunde sluta. Paris höll sig ståndaktigt trots
alla belägringens fasor. Gambettas improviserade undsättningsförsök hade
visserligen samt och synnerligen misslyckats, men från de aflägsnare landsdelarne
framvällde alltjämt nya
truppmassor, och enligt Gambettas plan
skulle fyra nya arméer under
Bourbaki, Faidherbe, Chanzy
och Briand räcka hvarandra
handen till en supréme effort.
Härtill kommo äfven
tillströmmande friskaror under befäl af
Garibaldi. När konungen af
Italien i september 1870 själf
gjorde allvar af Roms
befrielse från det påfliga oket,
sysslade den gamle hjälten ännu
i god rö med att odla kål på
sitt Caprera. Men då
fransmännens strid mot tyskarne
genom republikens utropande
i Paris fick utseendet af ett
fritt folks försvar mot
främmande förtryck, skyndade han
med några tusen frivillige »de
latinska bröderna» till hjälp.
Han fick dock endast svagt
stöd af regeringen i Paris, och
hans ingripande kom därför
ej att utöfva något väsentligt
inflytande på
krigshändelsernas gång.
Den tyska krigföringens
trådar sammanlöpte i konung
Wilhelms rum i
prefektur-byggnaden i Versailles. När
det inberättades här, att
Chanzy med den nya Loirearmeen
anryckte mot Vendöme och
sökte förbindelse med Bour-
Råttjakt på Paris’ gator. Karikatyr öfver
hungersnöden under belägringstiden vintern 1870-1871.
Teckning af Cham (Amédée de Noé) i Charivari.
baki, fick prins Fredrik Karl
order att affärda Chanzys
armé, innan den andra hann
fram. Under sju dagars strider kastade han fienden tillbaka ända till Mayenne. Den
12 januari besattes Le Mans af tyskarne. Därmed hade den fara aflägsnats, som
hotade det tyska hufvudkvarteret från väster. I norr besegrades Faidherbe den 19 januari
vid Saint-Quentin af von Goeben. I öster skulle Bourbaki enligt Gambettas anordning
undsätta den viktiga fästningen Belfort. Men general von Werder, som hade i
uppdrag att försvara Elsass och förbindelserna med Tyskland, gjorde detta anslag om
intet genom striderna vid Lisaine den 15-17 januari. Den slagna arméen blef
därefter afskuren af Werder och Manteuffel, som anryckt från norr med två armékårer,
tills den ej hade annan utväg än att gå öfver på neutralt schweiziskt område, där
den afväpnades. Härmed var parisarnes sista hopp på undsättning tillintetgjordt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
