Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKT OC1I FÖRÄLDRAHEM
31
som föga förstod hvad lekkamraten, som måste
stanna i bur, förbrutit.*
Den gamla borggården vid det forna
klosterslottet erbjöd rika tummelplatser för en
barna-fanlasi och för ett reflekterande barnasinne. Huset,
där gossen bodde, stod omgifvet af murar och vallar,
och dessa bildade gränsen för den värld ban såg;
barnkammaren hade två fönster, ett vette åt den
södra rymliga borggården, ell annat åt den inre
borggården, som var kringstängd af murar. Och
här bildade han nu de första grunddragen af
sin kosmos, sådan han skildrat den i skizzen
»Från barndomen» och i det nämnda brefvet från
Gunnar. Detta universum utgjordes först och
framför allt af »himlens blå». Fästningsvallarna med
sina höga ravelliner, sina grafvar och traverser
voro hans gossålders lekplatser och de mörka
gångarna under bastionerna de första hemligheter
hans vetgiriga ande sökte utforska. Och denna
ande var tidigt i arbete. »De små barnen»
låter ban den 14-årige Gunnar skrifva — »äro
bestämdt skarpa tänkare, skarpare än vi
skolpojkar äro. Knappt hafva de varit i världen två
eller tre gånger 365 dagar bland tusentals föremål,
som alla äro nya och okända för dem, så hafva
de funnit sig tillrätta ibland dem och särskilja
dem från hvarandra.»
Den unge iakttagaren berättar själf om en
upptäckt, som mycket förvånade honom: »Jag be-
* En gammal Jönköpingsbo berättar, att skolungdomen
ofta plägade springa upp på borggården och betrakta fångarne,
hvilka stundom hötte mot dem, då de voro utsatta för
gossarnes gyckel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
