Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I’A VÄXIÖ GYMNASII’»!
nasister, Kollind och Hyllengren, deras beundran.
Dessa kväden lorde vara de som finnas Irvckta i
Växiöbladet den 4 september och 23 oktober 184(5.::
De synas mig dock utöfver formel korrekthet icke
innehålla något, som förebådar den framtida skalden.
Under mellanterminerna försörjde Rydberg sig
med kondition i trakten af Växiö, och under
terminerna uppehöll han sig med undervisning för yngre
gossar. Någon hjälp hemifrån erhöll ban icke.
Det hem, där Rydberg vid denna tid
konditio-nerade, var Bergs gods. Här bodde — hos sin
dotter och måg, Helene Gyllensvärd och hennes
man — en gammal öfverstelöjtnant Charpentier,
för hvars båda söner, August och Colin, Rydberg
var informator. Han skildras af dem, som minnas
honom från denna tid, såsom en spenslig och mager
yngling, hvilken var mycket omtyckt af familjen, men
mest gick för sig själf i de vackra omgifningarna
kring sjön, när han ej läste med gossarne eller
skötte sina egna studier. För den ganska hetlefrade,
men hjärtegode principalen, en sträng och liflig
finne, hvilken gärna talade om sina krigsminnen,
hade han stor respekt.**
* »Vid studeranden J. W. Hyllengrens graf» och
»Sörjande kamraters sista farväl till Joh. Gust. Kollind». Det är
dels professor C. Rogberg, dels hr Birger Schöldström som
fäst min uppmärksamhet vid dessa V. R.s första tryckta poem.
** Vid en bjudning å Berg erbjöd den gamle
öfverstelöjtnanten Rydberg, hvars klädsel nog ej var riktigt afsedd
för societet, att få låna hans aflagda svarta frack.
Gymnasisten vågade icke neka, men hade icke heller riktigt mod alt
iföra sin magra kroppshydda denna vida dräkt. Dä gästerna
voro resta, frågade öfverstelöjtnanten, hvarför ban inte tagit
på sig fracken; Rydberg svarade förläget, att han tyckte rocken
passade honom bättre. — »Herre!» — blef svaret — »ansåg
ni er inte kunna ha den frack jag nyttjat i så många år!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
