Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teaterkritik och litterära pppsätser
101
Teaterkritik och litterära uppsatser.
I likhet ined mången annan tidningsman fick
Rydberg göra sina första mera själfständiga
lärospån som teateranmälare, elt domarekall, som i
allmänhet, lustigt nog, tyckes anses vara ungdomens
sak. Det var knappast ett arbetsfält som
synnerligen djupt intresserade eller tilltalade honom. I
interviewen med Th. Blanche yttrar ban:
»Under ett par år tjänstgjorde jag äfven som
teaterrecensent, men jag tröttnade. Det var i själfva verket
olidligt. Allt mitt nöje af pjesen var förstördt, och hela
tiden satt jag endast och plågades af tanken på hvad
jag skulle skrifva om den; om de uppträdande skref jag
aldrig annat än beröm. Var det någon framställning,
som jag inte tyckte om, så teg jag helt och hållet, tills
jag gjorde den erfarenheten, att det var det sämsta af
allt. En dag kom nämligen en skådespelare upprusande
till mig, alldeles förtviflad: ’Skrif hvad ni vill,’sade han,
’men döda mig inte genom tystnad’.»
Emellertid granskade Rydberg ej utan skärpa
de stycken som gåfvos; i allmänhet var ban
däremot ganska välvillig mot de spelande, hvartill
nästan omständigheterna nödga en recensent af
kringresande landsortssällskaps prestationer, ehuru
äfven en mycket välvillig anmälare härvidlag
svårligen kan göra artisterne eller deras vänner till
lags. *
* Så hände det en gång, att då Rydberg vid anmälan af
fru Birch-Pfeiffers »Edith » yttrade om utförarinnan af grefvinnan
Thalfelds roll, fru Andersson, alt »ju längre man gjorde be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
