Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKTOR RYDBKRG
sökte med idealistiska slagord på tungan göra
sysslandet med dessa krafter till en lägre sak,
hvarpå dessa skönandar från sin olympiska höjd
skådade ned utan att beakta deras betydelse såsom
häfstänger för den andliga odlingen. Mången ung
adept ur den skolan gick i kvaf på denna falska
uppfattning.
Från andra sidan hördes varnande ord mot
faran af att låta skönhetsintresset uttränga andra
viktiga faktorer ur bildningen. Denna åsikt uttalades
särskildt af C. F. Bergstedt, som 1851 i Tidskrifts
för litteratur inledningsuppsats »Vår medelklass
och den allmänna bildningen», med hänvisning till
den engelska medelklassens praktiska bildning,
framhöll vår svenska såsom företrädesvis ästetisk d. v. s.
en förnimmande, som mera sällan blir en
reflekterande och endast undantagsvis en handlande och
praktisk. »Med alla klingande ord, hvarmed den
älskar att beteckna sig, är den ännu till större delen
en ensidig dyrkan af det sköna, hvarvid den icke
sällan tager molnet för Juno. Formen är allt.»
Denna uppfattning rönte gensagor äfven från
icke-romantiskt håll, såsom af Bergstedts vän och
meningsfrände i kampen mot nyromantiken,
Bernhard Elis Malmström, hvilken i samma
tidskrift (1852) med sin berömda uppsats: »Är när
tid poetisk?» kraftigt häfdade det ästetiska såsom
en viktig lifsmakt vid sidan af det etiska och
såsom en hälsosam faktor i sammanlefnaden; man
borde för öfrigt ej försmå konstens och poesiens
räddande hand »äfven om den under vissa
perioder blott vore en ovärdig tolk af det eviga
och gudomliga,N därför att den förvandlats till en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
