Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litterära uppsatser
1 05
lag, som drifvit mången i armarna på hopplösheten eller
denna epikurism som
tar handen ifrån republiken
och lägger den på sin butelj»,
eller, hvad än värre är, i skötet af motsägelseanden, som
prisar natten och hvilan, medan människan är danad
för dagen och arbetet, som knyter sin vanmäktiga
djäfvuls-näfve mot världsordningen, emedan den är en skapelse
af det hatade, föraktade förnuftet, och när den ej kan
återställa sin moder Kaos’ välde åtminstone vill hejda de
till världens förvandling och förädling sträfvande
krafterna samt bannlysa lif och utveckling ur densamma.
Likasom man nu i litteraturens monumenter har att söka
och finna de första spåren af de idéer, hvilka sedermera
gestaltat sig till fakta i allmänna världshistorien så
emottager i sin ordning litteraturen intryck af denna, såsom
hafvet håller sin spegel mot de skyar, som alstrats ur
dess eget sköte. I den städse framåtskridande vågrörelsen
af tidens haf är det än den stigande böljan med sin af
morgonrodnaden purprade eller af solen förgyllda kam,
än den innestängda dystra nattliga dälden mellan
böljorna, som utgör tidsmomentets karakter. Stundom, när
stormen rest sig, mörknar det öfver ytan, så långt den
enskildes blick kan nå, och hon återgifver bilden af de
jagande molnen, de korsande blixtarne, medan i djupet
därunder råder lugn och den stilla obemärkta, men aldrig
hvilande verksamhet, som af sanden, hvilken stormen
bortfört från det beståendes stränder, bildar lager öfver
lager, tills en ny kontinent är färdig att uppstiga i dagens
ljus. Revolution, reaktion, resignation, reformation äro
momenter, hvilka lika mycket tillhöra litteraturhistorien
som den politiska. Det är samma krafter, som röra sig
Ii. — V. Rydberg. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
