Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 7 G
VIKTOR RYDBERG
i bägge. Ja äfven det formella hvaruti de olika skolorna
skilja sig ifrån hvarandra — smaken och stilen — står
i beroende af den politiskt-religiösa världsåskådningen.
Ett exempel för sanningen af denna sats erbjuder med
särdeles klarhet den s. k. nyromantiska skolan.
Fosforismen var något helt annat än blott och bart
en ny smak oc-h stilskola. Atterboms senare dikter, bland
hvilka man beundrar så mycket verkligt skönt, hafva som
den fagra Parnassia palustris med sin snöhvita
blomkrona och sina guldgula ståndare uppväxt ur ett kärr
med giftiga dunster. För att begripa fosforismens eller
den svenska nyromantiska skolans uppkomst och väsende
måste man hafva en öfverblick af den föregående
samtida europeiska rörelsen i politik och litteratur.
För oss, som sju årtionden skilja från den franska
revolutionen, är det icke svårt att med bibehållet lugn
betrakta dess tilldragelser. Vore vi, i likhet med den
tyske Michelet, Hegelianer, skulle vi kunna liksom han
utan -att darra på handen lägga dialektikens måttstock på
de sublima och rysliga tilldragelserna samt utropa: så
och icke annorledes har det måst ske. Under dessa
årtionden hafva vi gjort den erfarenheten, att reaktionen
icke skyr att doppa sina händer lika djupt i blod som
revolutionen; oc-h denna erfarenhet, om icke nyttig till
annat, lämnar åtminstone känslomänniskorna, som icke
vilja reflektera, fritt val att grufva sig öfver något annat
än öfver Septembrisörerne oc-h guillotinen på Grèvetorget.:;:
* De synpunkter Rydberg här gör gällande erinra något
om Carlyles paralleler i hans Franska Revolutionens historia
(kapitlet »Halstrade sillar») om revolutionens 2 till 4,000
guillo-tinerade människor, jämförda med 20,000 till 40,000, som
stupa på ett bataljfält i ett slag för hvilket sjunges Te Deum,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
