Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 7 G
VIKTOR RYDBERG
Filosofiska uttalanden.
Rydbergs filosofiska studier kunde icke så
direkt som lians teologiska komma till uttryck i
tidningen vid behandlingen af dagens ämnen.
Dock finner man i en artikelserie från denna
tid här och hvar en del uttalanden byggda på hans
filosofiska studium.
Man torde erinra sig, hurudan ställningen var
i den dåvarande filosofiska världen.
Hegelianismen var stadd i upplösning. Knappt
hade den store mästaren år 1831 slutit sina ögon,
förr än den stolta byggnad, hans filosofiska snille
rest upp, vardt föremål för angrepp från skilda
håll. Än här, än där ville man bryta ut en
mursten. Hans egen skola splittrade sig i en höger,
som sökte inreda de Hegelska formerna till
bekväma bostäder för den härskande kyrkoläran
och denna skola hade adepter äfven bland de
högkyrklige herrarne vid det sydsvenska universitetet —,
och en vänster, »unghegelianerne», som med Strauss
och Feuerbach gjorde snart sagdt »tabula rasa».
För en del Hegelianer var systemet blott en
angenäm tankegymnastik, i hvars termer de kunde
inlägga hvad innebörd de behagade.
Rydberg hade i sin ungdom flitigt studerat
Hegel och hans skola, men hans intryck däral
var icke fördelaktigt. Till en norsk vän —
hegeli-anen Geo. Vilh. Lijng, på hvars filosofiska arbeten
han satte värde — skref han 1882, att han trodde,
det Lyng skulle" kunna gifva Hegelianismen nytt
lif eller rättare en corpus, som den egentligen aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
