Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SI ST K ATHENAREN*
421
panlogik, allt likväl endast på flyktigt sätt och med en
likhet, som vid närmare påseende försvinner. Den
grubblande tanken enar sig här med en tro, som vill sluta
alla mänsklighetens aningar i sin famn, med en fantasi,
som, led vid dagens kalla ljus och lifvets fasta former,
kastar sig in i kaos’ natt, för att forma dess mörker till
gestalter, och med en känsla, som på hänryckningens
vingar vill sväfva upp till Gud och skåda det otänkbara
anlete i anlete. Sådan är nyplatonismen, så vidt som
han låter skildra sig i allmänfattliga bilder, ej i filosofiska
termer. Han är den grekisk-romerska tankevärldens sista
skapelse, vittnande i stil och allt om den världens
förestående upplösning, om den antike andens allt djupare
förfall och glömska af sitt eget väsen — och likväl i
trots af allt detta en imponerande skapelse, hvilken i
år-tusen stått som en sublim grafvård öfver denna döda
och jordade hjältevärld.»
Och här äro vi inne på frågan, hvarför Rydberg
som det sagts »kristnat» Krysanteus och Hermione
och sedan förklarat dem bättre än de kristna
(dock ej bättre än Theodoros). Ett dylikt yttrande
kan visserligen vara spirituelt, men torde dock ej
vid närmare eftersyn visa sig träffande. Ty frågan
är här, om de egenskaper, som dessa hedningar
ägde och som låta dem förefalla kristnade,
verkligen voro lån. Att de synas kristnade, beror
tvifvelsutan helt enkelt på neoplatonismens historiska lik
het med kristendomen. Härom har Rydberg just
uttalat sig i sitt Ignellsreferat, där ban erinrar om
att själfve Augustinus i sitt tidigare skede uttalat,
att en neoplatoniker med ändring af några
uttryckssätt kunde kallas kristen, liksom han i en an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
