Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-i 16 VIKTOR RYDBERG
mälan af Mellins litteraturhistoria framhållit, huru
den antika bildningen genomarbetade, bortskar och
förandligade de gammaljudiska traditioner,
kristendomen förde i sitt släptåg.
Detta har i våra dagar ypperligt utförts af
den framstående engelske kyrkohistorikern
Edvin Hatch, som i sitt berömda arbete öfver
helle-nism och kristendom i enskildheter påvisat de
grekiska idéernas och brukens inflytande på den
kristliga kyrkan och därvid särskildt uppvisat
fränd-skapen så väl mellan neoplatonsk spekulation och
kristen teologi som mellan de neoplatonska
mysterierna och vissa kristna bruk. Han tillskrifver
den uppenbara skillnaden mellan å ena sidan
bergspredikans förkunnande af en ny sedelag samt dess
vida mera etiska än spekulativa teologiska tankar
och å andra sidan den nikäanska symbolens
metafysiska uttryck och dogmer det inflytande, grekisk
filosofi utöfvat på den unga, kristna religionens
utveckling. Så hafva många af kristendomens
spekulativa idéer utbildats under inflytande från
senantikens tänkare.
Det finnes äfven andra likheter. De grekiske
lilosoferne slogo en brygga mellan den gamla
mytologien och en djupare lilosotisk uppfattning genom
att allegoriskt tillämpa de af Homeros besjungna
myterna på sin egen tids filosofiska idéer, för hvilka
de funno symboler hos den store skalden; så var
fallet med flere stoiker (Heraklitus och Cornutus)
liksom med neoplatonikerne. Men på samma sätt
började judiske och kristne filosofer och teologer
(Philo, Clemens, Origines) tolka dels de antike skal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
