Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-i 16
VIKTOR RYDBERG
mäktiga representanter för båda de stora kulturerna.
Och med en viss djärfhet låter han Simon,
pelar-helgonet, den kristne själfplågaren i Antiochien,
spela en handlande roll i en händelse som timar
i Athen. Men hufvudsaken är, att tidsmålningen
i stort är genomförd med en djup kännedom af
tiden, fint sinne för skilda grekiska, judiska och
urkristna lifsyttringar och med en finkänslighet
äfven för Greklands natur och konst, hvilken han
blott i andanom skådat, men i en anda som med
dem var befryndad. Och verkan af den historiskt
trogna tidsskildringen blir snarare starkare därför
att Rydberg här, i motsats till hvad fallet var i
Fribytaren, undvikit att styrka den med lärda citat
och noter.
Lefvande äro interiörerna i de antika hemmen
så väl som lifvet i den yttre världen skildrade.
Härvidlag har med all säkerhet Buhvers »Last
days of Pompeji» öfvat eggelse och tjänat till
förebild. Äfven i en eller annan enstaka figur finner
man paralleller mellan den berömda engelska
romanen oQh »Den Siste Athenaren».
En annan engelsk roman: Charles Kingsleys
»Hypatia», som gärna brukat nämnas såsom
förebild, har i ämnet åtskillig likhet med Rydbergs
arbete, i det den äfvenledes gifver en romantisk
skildring af brytningstiden mellan den döende
hedniska filosofien och den unga kyrkan. Hypatia
var en kvinnlig filosof på 400-talet, som föll olTer
för de kristne fanatikernes skräckvälde under
patriarken Cyrillus. Denna ämneslikhet har helt
naturligt medfört beröringspunkter i åtskilliga
karak-terer och skildringar (Hypatia-Hermione, Annæus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
