Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-i 16
VIKTOR RYDBERG
som jag ser på din panna, min fångade skatt?
Lika godt! Tryck dig hårdt till röfvarens bröst,
medan eldige springarn i höstlig natt
ilar lustigt framåt vid min manande röst.
In i hviskande skog står mitt härliga slott:
det har flöjlar, som gnissla på mossiga torn,
på dess borggård trifs tistel hos svampar godt,
och förrostadt se’n sekler är väktarens horn.
Hur det suckar i hvalfven vid enslingens fjät!
Tomhet stirrar ur fönstren; kring bågar och tak
klättrar murgrön djärft; sina klibbiga nät
binda spindlarne ostördt i tysta gemak.
Ah, du fruktar väl ej för en boning som den?
Och du darrar väl ej för dess dystra rnystér?
Redan länge du bott såsom borgfru, min vän,
i ett hjärta, som sköfladt af tiderna är;
när jag kom till mig själf, och när stormen teg,
har från tinnarne vinkat din älskliga bild,
har jag hört i cless remnade hvalf dina steg,
i dess brustna arkader din stämma så mild.
Djärfs du fästa din julle vid stormpröfvad staf,
som är timrad till kamp i bränningars larm?
Vill du inslå din lifstråd i nattsvart yäf?
Vill till örngått du välja en biltog barm?
Vill hon blanda sig, källans lugna våg,
med en brusande bölja i strandlös sjö?
Säg mig, dufva så tam, om det lyster din håg
med en vilddufva bygga och lefva och dö?
Snart jag leder dig in i min riddaresal,
prydd med jaktens troféer och rostiga svärd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
