Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-i 16
VIKTOR RYDBERG
eller som det bättre uttryckts i en variant:
»Jordisk smärta sig ändlig vet,
hell dig, milda förgänglighet!
Du som gaf oss ett mål, en hamn,
du som lärde oss Dödens namn.»
Och skalden låter oförgängligheten representeras
af en stjärna, som vandrar på evig led och
trån-fullt skådar ned mot jorden samt önskar sig i graf
med en hjärtevän.
»Arma stjärna, som grymt har fått
oförgänglighet på din loft!
Blifvit dömd till att gå och gå
lefnadstrött uti etern blå.» •
Alltså en himlahvalfvets Ahasverus.
Ahasverus, den evige juden, vid hvars skepnad
Rydberg senare dröjde i två större dikter, är icke
främmande för de båda epigramformade smådikter
i Flora, hvilka under namn af Svårmodets son
(Hypokondern) och Drömmaren ingått i Rydbergs
diktsamling af 1882. Dessa båda dikter äro
näm-ligen delar af ett i handskrift befintligt,
©fullbordadt poem, så lydande:
»Främling är hans kärlek. Med stumma läppar,
höljd i sorgens mantel, han okänd vandrar
utan mål. Bland jordiska lustar ingen
frände han äger.
Hvart lian går af nattliga moln betäckes
himlen, fågeln tystnar och ängen gulnar,
källans sorl förstummas och kalken sluter
doftande blomman. *
* Denna strof lika- med Hypokondern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
