Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5(32
VIKTOR RYDBERG
om en lärostol nödgas vika för en lärjunge af Boström,
hvars epigoner nu bekläda de aldra flesta lärareplatserna
i filosofi vid våra bägge universiteter. Till en för
närvarande ledig profession i Lund hafva vi hört, att ingen
annan sökande anmält sig eller vågat anmäla sig än en
som tillhör den af professor Boström bildade skolan.
Boströms system har i Sverige vunnit samma
dominerande inflytande som förut Hegels inom vidsträcktare
gränser. Det reste sig på hegelska ruiner tids nog för
att skaffa den husvilla ungdomen tak öfver hufvudet
och har inlagt stora förtjänster om den spekulativa
forskningens upprätthållande, just då den af öfvermättjiing
tycktes färdig att luta hufvudet till ro.
Om Boströmska filosofiens värde i och för sig eller
i jämförelse med Begelianismen är här icke plats att
orda, ej heller vill insändaren anse sig kompetent att
däröfver afgifva ett votum. Att män af notorisk
skarpsinnighet och lärdom omfattat det Boströmska systemet
och sträfvat att fullständiggöra det på olika områden
inom de af dess upphofsman uppdragna konturerna, är
tillräckligt för att förskaffa det aktning äfven af dem,
som stå utanför frågan. Men att äfven det en dag skall
se sig omgestaltadt eller öfverflygladt af ett annat, som
utvecklats ur eller uppkommit i strid med detsamma,
anser insändaren sannolikt.
Måtte då icke kunna sägas om Boströms skola, hvad
med all rätt kan förebrås Hegelianerne under deras makts
dagar: att de begagnade denna makt med en despotism,
som icke tålde motsägelse, att de förbisågo eller nedsatte
hvarje motståndare, som vågade framkomma med
invändningar mot den härskande åsikten. Till hvilken dödssynd
i denna riktning Hegelianerne gjort sig skyldige, är hvar
och en bekant som något följt med sin tids vetenskapliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
