Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYDBERG OCH BOSTRÖM
6C5
företeelser. Man utskrek som dumhufvud en hvar, som
hyste betänkligheter mot den hegelska logiken; man
ville icke nedlåta sig till en vetenskaplig diskussion med
sådana pygméer som en Schopenhauer, en Ulrici, en
Trendelenburg, som dock, när allt kom omkring, voro
både hufvud och axlar högre än sina fleste vedersakare.
Hvad vetenskapen led genom bristen på en utan
hetsighet och partiafseenden förd, lugn och objektiv
vetenskaplig diskussion, behöfver icke påpekas. En sådan
diskussion ägde den tiden icke rum. Stred man, så var
det mest med invektiver och i en ton, vetenskapen fullt
ovärdig. De grekiske filosoferne af olika skolor kunde
resonnera lugnt med hvarandra. Men här syntes kyrkans
förkättrande lusta och odium theologicum hafva inträngt
på ett område, som sist af alla borde däraf smittats.
Tyvärr befara vi, att samma förebråelse, åtminstone
i viss mån, kan riktas mot de svenske filosoferne i våra
dagar. Den strid som åren 1859 och 1860 fördes mellan
professor Boström och lektor Borelius — öppnad af den
senare genom hans »Kritik öfver den Boströmska
filosofien» — ådrog sig uppmärksamhet ej minst genom
den ton, som därunder begagnades. Den
utomordentliga grofhet, som karakteriserar hållningen i professor
Boströms svarsskrifvelse »Den spekulative philosophen
J. J. Borelius i Calmar», frammanades otvifvelaktigt af
den obefogade ringaktning, hvarmed hans motståndare
(se sid. 94 af dennes ofvannämnda skrift) yttrade sig om
professor Boströms system. Emellertid höll man sig
dock i denna strid ej blott till invektiver, utan ock till
sak, och lektor Borelius’ andra skrift i ämnet: »Svar på
Antikritik» ej blott utmärkte sig för en värdig ton, utan
ock för en styrka i argumenteringen, som äfven en
rättvis vedersakare skall vara nödgad att medgifva. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
