- Project Runeberg -  Viktor Rydberg. En Lefnadsteckning / Förra delen /
603

(1900) [MARC] Author: Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM MÄNNISKANS FÖRUTTILLVARO »’»05

Messiasidén hos judarne vid Kristi tid — vill
Rydberg här uppvisa, ntt läran om människans
förut-tillvaro var allmänt gängse bland Jesu och hans
apostlars landsmän och predikades af de judiska
sekter, som trodde på själens odödlighet. Han
lämnar en utförlig redogörelse för de olika skolornas
teorier i detta fall, liksom för den stora mängdens
mera realistiska och sinnliga uppfattning af
præexi-stensen; han antyder än vidare det logiska
sambandet mellan præexistensläran och läran om
alltings återställelse.

Skriftens kärna utgör en redogörelse för aposteln
Paulus teosofiska system, och så har Rydberg ock
själf kännetecknat afhandlingen i ett bref från 1875.

Rydberg var en innerlig beundrare af Paulus.
En af hans närmaste vänner d:r Leidesdorff har
meddelat, att Rydberg till honom uttalat, det han
ansåge Paulus vara »den största karakter i
världshistorien». Trots sin kärlek till antiken förklarade
han, att han icke visste något ställe hos Greklands
eller Roms skalder hvilket i ädelhet kunde
jämföras ined Paulus’ enkla bref till Philemon.*

Rydberg ställer nu Paulus’ teosofi i nära samband
med den judisk-alexandrinska teosofien, sådan hon träder
oss till mötes hos Filo, men framhåller såsom den

* Ttibingerskolan med Baur i spetsen har velat frånkänna
Paulus detta bref och ser däri en senare förf, som romanaktigt
begagnat apostelns namn. En senare kritik (t. ex. H. A. W.
Meyer: Kritisch Exeg. CommentartX: 426; 1874, samt Jülicher:
Einleitung in das N. T., sid. 83; 1894) finner intet oäkta i
detta bref och anser tvärtom, att Philemonsbrefvet tillhör
apostelns säkraste egendom. Luther hyste stor beundran för
.detta bref, som han kallar ett mästerligt, älskligt exempel på
kristlig kärlek».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:11:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrydberg/1/0621.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free