- Project Runeberg -  Viktor Rydberg. En Lefnadsteckning / Senare delen /
36

(1900) [MARC] Author: Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1(5 VIKTOR RYDBERG

skap trindmagade Bacchibröder. Stället, så nyrepareradt
och nyförgylldt det är, såg mig snuskigt ut.

Och härmed är min erfarenhet af Stockholmslifvet
tills vidare uttömd. Jag vet ännu icke, huru jag
kommer att trifvas, helst skulle jag stänga mig inne och
arbeta dagen i ända. Men måhända behöfver jag
förströelser. Olyckan vill emellertid, att just då jag ändtligen
känner mig obekymrad och fri och glad, faller jag från
den mödosamt vunna höjden pladask ned i djupet af
tråkighet igen, och att jag icke kan dölja detta för min
omgifning.

Hos Bendixsons behöfdes det blott att en af damerna
sade till mig: »sitt ned och låt oss ha trefligt», för att
hela trefligheten var med ens borta, och jag fann bäst
att aflägsna mig.

Själf gläder jag mig vid tanken, att jag nästa
julafton åter skall befinna mig i din familj, den enda
krets, som icke förekommer mig som en ödslig och
oeldad hållstuga under en kall vinterdag. Gud, som
slösat välgärningar på mig, må förlåta mig detta
missnöje med hans härliga skapelse — och felet är
säkerligen icke Hans, utan milt eget, men jag fruktar, att det,
trots alla resonnementer, är ohjälpligt. Och jag frågar
mig ofta med bäfvan, hvart skall detta taga vägen ? Alla
människor, med hvilka jag kommer i närmare beröring,
visa mig en oförtjänt vänlighet, hela min lefnad är en
kedja af mig bevisade välgärningar, jag har intet skäl
att hata någon, men stora skäl att tacka många. Jag
har således ingen anledning att klaga på någon annan
än mig själf. Men denna tanke bereder mig visserligen
ingen lindring i sådana stunder, då jag känner mig
tillintetgjord. (Ursäkta pjunket!) Afräknade sådana
enskilda stunder, hvilka, såsom jag hoppas, skola förjagas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:12:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrydberg/2/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free