- Project Runeberg -  Viktor Rydberg. En Lefnadsteckning / Senare delen /
37

(1900) [MARC] Author: Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BESÖK I STOCKHOLM 1 8 fi (5

37

af arbetsamhet och umgänget med goda vänner, trifves
jag här i Stockholm rätt bra, att döma af begynnelsen.
Då man icke väntar mycket, blifver ens förväntan icke
gäckad, men i alla fall skulle jag icke vilja bo här för
jämnan. Hellre ett torp i en urskog. Så kommer jag
att tycka, så länge jag icke smakat urskogslifvet,
hvarifrån jag då torde bedja Herran bevara mig.»

Under Rydbergs frånvaro valdes S. A. Hedlund
till ledamot af Andra kammaren. Rydberg
lyckönskade honom i följande bref den (j december:

»Du har således nått ett af de stora mål, på hvilka
ditt sträfvande varit riktadt. Ditt nya kall är förenadt
med uppoffringar, men i alla fall — lycklig du, som
haft ett mål, vunnit det och nu ser nya vid din synkrets
att vinna! Lycklig du, som kan så lifvas af kärlek till
fosterland och mänsklighet, att själfvet med dess pockande
fordringar på enskild lycka måste underordna sig den!
Lycklig du, som på din lott fått viljekraft nog att göra
fruktbärande de pund som Gud förlänat dig!

Den som nu förmådde vara dig till verkligt gagn, medan
du befinner dig på afstånd från din tidning! Det vore
min ärelystnad. Men äfven en så billig fordran på lycka,
som detta innebär, synes mig understundom vara för
stor, då det är jag själf, som skall infria den. Jag
gripes allt som oftast af den hemska tanke, att jag nu
en gång för alla är en fullständig odugling, och jag
stänger mig inne och vrider mina händer af förtviflan.
1 bakgrunden har jag dock ännu den uppehållande tron,
att det här är en kris, ur hvilken jag skall utgå
allvarligare, starkare och ödmjukare än förr, utan önskningar
för egen räkning och seende i arbetet min enda glädje.

Här i Stockholm är det icke vardt, att jag stannar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:12:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrydberg/2/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free