Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSDAGARNA 18/1
meningar, intressanta. Bland utskottskamraterne har jag
särskildt fäst mig vid en ung bonde från Skåne, Ola
Andersson*, som är en i alla hänseenden ovanlig
företeelse — grundläggare af en folkhögskola, tänkande,
vältalig och blygsam.
Hvad som nedslår mig är en nästan oöfvervinnelig
fasa för att träda upp i frågor, som intressera mig vid
riksdagen, och hålla tal. Mången gång har jag både
öfvertänkt och uppskrifvit tal, som jag skulle hållit,
men när det afgörande ögonblicket kommit, har jag känt
mig ur stånd att öka den långa raden af tråkiga tal,
som frestat kammarens tålamod. I försvarsfrågan skall
jag likväl tala, så kanske ock i fråga om privatlärarnes
rätt till lönetursberäkning, eftersom jag skrifvit
utskottsutlåtandet om den saken.»
Den sistnämnda frågan kom först på
dagordningen, och Rydberg anförde i kammaren utom
motionärens (Olof Wijks) sparsamhets- och
billighetsskäl äfven den pedagogiska erfarenhet, man
genom friare ordnade läroverk kunde skörda i
motsats till det förmynderskap, som regeringen
utöfvade öfver hvarje äfven den ringaste pedagogiska
statsanstalt.
»Vi kunna ju en dag erhålla en ecklesiastikminister,
som anser, att hela denna vår stora undervisningsapparat
skall mindre vara till för att göra medborgare till
tänkande och förnuftiga människor än för att modellera
dem efter hans egna och hans partis åsikter om hvad
som fordras för att de unge skola blifva gode och nyttige
medborgare.»
* Ola Andersson i Nordanå (Burlöf), nu bankdirektör i
Malmö.
8. — V. Rydberg. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
