Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i i 4
VIKTOR RYDBERG
Rörande lians arbele i utskottet berättar mig
en ledamot af detta (bankdirektör O. Andersson),
att han särskildt erinrar sig en motion, som de
båda och för öfrigt hela utskottet lifligt önskade
måtte blifva afslagen. Det var förslaget att införa
högre terminsafgifter i skolans allmänna läroverk,
hufvudsakligen af det skäl, att allt för många
ynglingar genom afgiftsfrihet inlockades på
studiebanan och ämbetsmannavägen; meningen vore dock,
att mindre bemedlade och begåfvade ynglingar
skulle kunna befrias. Min meddelare minnes
hurusom de båda klasskamraterne — Abraham
Rundbäck och Viktor Rydberg — gemensamt redigerade
en passus i betänkandet, som efter en erinran 0111
stundom sent utvecklade anlag hos ynglingar lyder
sålunda:
»Man frestas måhända alltför ofta att förbise den
erfarenhet, som ofta får inhämtas af hvar och en som
är i tillfälle att därom göra iakttagelser, att skolbänken.s
utmärktheter icke alltid blifva utmärktheter i lifvet.»*
För mången öfverraskande var Rydbergs
uppträdande i försvarsfrågan. Försvarsutskottet, hvars
beslut dikterades af Andra kammar-ledamöterne,
hade visserligen bifallit värnepliktslagen, men
endast under förutsättning af indelningsverkets
upphäfvande efter 15 år och dess ersättande med en
annan stam, som skulle atlönas af framtida anslag.
Mot detta beslut uppträdde större delen af
hufvudstadspressen ytterligt skarpt, och det susade
0111 öronen af starka beskyllningar mot rust- och
* För öfrigt reserverade sig Rundbäck och Rydberg mot
en del af motiveringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
