Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPRÅKRENSNING
183
själfständiga lif ocli utveckling ur egna tillgångar.
Hotar döden ett inhemskt välbilcladt och skönklingande
ord, ser han dess bortgång med lugn, ty allt är
förgängelsens lag underkastadt, och tomrummet fylles af en
utländing, som emottages gärna, emedan hvarje ord har
sin lilla roman, som vinner i omväxling, när det råkat
in och skall göra sig hemmastadt på främmande mark.
Det vore väl, om detta åskådningssätt läte förena sig
med ett annat, som erkänner det rättsgilla i motståndet,
hvilket i början omedvetet och sedan med allt klarare
medvetande söker mot nötning och sönderslitning skydda
det band, som i tungomålet sammanhåller de bortgångna
släktena med de kommande och gör det för de senare
möjligt genom århundradena att utan mycken
ansträngning njuta hvad deras fäder djupast tänkt och skönast
diktat. Att dessa motståndskrafter uträtta något, det lär
oss historien. Medan språket med hvarje mansålder nästan
till oigenkännlighet förvandlas hos några indianska och
afrikanska stammar, kan än i dag den helleniske bonde,
som tjänar främlingen till vägvisare, taga Pausanias till
hjälp. — — — De, som förkunna de i talspråket
rådande fysiologiska lagarnes ohejdeligt upplösande kraft,
böra dock icke förgäta, att de bevarande och utvecklande
psykiska krafterna i språkorganismen tillväxa i samma
mån som folket varder i stånd att lefva ett innerligt
samlif med det ädlaste i sin litteratur. Skaldegåfvan
ålägger den, som benådats med henne, många
dyra förpliktelser, och bland dem är den att
freda modersmålets orclskatt, återlifva sinnet
för uttryckets bildliga friskhet och värna om
de formernas fina skiftningar, hvilka den
odlade känslan, om än icke hvardagslifvets värf,
kräfver.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
