- Project Runeberg -  Viktor Rydberg. En Lefnadsteckning / Senare delen /
257

(1900) [MARC] Author: Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MELISKA AFRODITE

257

drömma omigen de sägner, hvilka troende sinnen
spunnit om urkristendomens höga skepnader. *

Meliska Afrodite. Romerske kejsare i marmor.

Antinous m. m.

Men äfven större och mera betydande arbeten
än dessa »sägner» skulle Rydbergs resa framkalla.
Anteckningarna i hans små notisböcker tydde på,
att talrika konsthistoriska ämnen sysselsatte hans
tankar. De yppersta frukterna af resan voro också
de konstpsykologiska uppsatser, som under åren
1874—75 meddelades i Svensk Tidskrift.

Tidigast kom uppsatsen om Den meliska
Afrodite, hans »käraste minne från Paris». I ett
bref till Harald Hjärne, som då tillika med Forssell
redigerade Svensk Tidskrift, skrifver han i
september 1874:

»Här sänder jag dig enligt öfverenskommelse
någonting, som kan gälla som följetongsstycke i en litterär
tidskrift. Hjältinnan i stycket är den meliska Afrodite.
Hon står nu i Frankrike och Tyskland åter på
dagordningen, sedan Aicard för några månader sedan utgaf

* I anteckningsboken för 22 februari, då han först får
idéen till dessa sägner, skrifver han:

»Vid tanken på de vid mamertinska fängelset knutna
legenderna: Påfvedömel har från början ej dragit— ej kunnat
eller velat draga en tydlig gränslinie mellan sanningen och
den fromma dikten. Den senare har likasom den förra fått
kapeller, altaren och predikstolar. Sålunda har sanning och
lögn vuxit så tillsammans som de siamesiske tvillingarne, och
vill man hålla den ena vid lif, får man ej afskära bandet med
den andra. Så resonnerar man i det tysta. Men till lögnens
skydd fordras en riktigt djärf och öfverväldigande lögn. Ergo
dogmen om påfvens ofelbarhet.»

17. — V. Rydberg. IL

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:12:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrydberg/2/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free