Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
VIKTOR RYDL5EHC.
Vadet gäller ett envig mellan djäfvulen och en
människa, ställd utom kretsen af hvad på teologiens språk
kallas öfvernaturliga nådeverkningar.
I Faust rör sig den innerligaste trängtan att lefva
i Gud, att främja det sanna och goda med fullkomlig
uppoffring af det sinnliga jaget. Men hvar finna Gud?
Och hvad är sant? Hvad är godt? Stödda på
uppenbarelse, tusenårig häfd och millioners tro svara honom
kyrka och skolastisk vetenskap, att han ej må söka Gud
i djupet af sin egen ande. Det ursprungliga samlifvet
mellan skaparen och skapelsen är tillintetgjordt. Gud
talar ej i de mänskliga känslorna och drifterna, som
hemfallit under naturens förbannelse, ej i den
mänskliga viljan, som är riktad på det onda, ej i det
mänskliga förnuftet, som är förmörkadt och ett redskap för
irrläror. Hvad som synes vara den ädlaste ingifvelse
kan hafva sin källa i det onda, ty Lucifer omskapar sig
till en ljusets ängel. Människans samvete far ständigt
vill. All inre myndighet är upphäfd, och den
bräckliga varelsen skulle vara helvetets oomtvistliga rof, om icke
en yttre myndighet, en frälsande inrättning, tillkommit
som det nya föreningsbandet mellan Gud och släktet.
Denna stiftelse är kyrkan. Genom afsägelse af all
själfständighet och i obrottslig lydnad för kyrkans
stadgar kan människan räddas. Annorledes icke. — — —
Men Faust vill icke utan strid uppgifva sin
personlighet. Han är färdig att offra sin själfviskhet, men ej
hvad han känner vara gudsbelätet inom sig, på den yttre
lydnadens altar. Han eftertrånar det förhållande till Gud,
hvilket är den friborne sonens till den älskade fadern.
Han vill höra Gud i sitt samvete, och förnimmer han
där oklart, hvad han hör, tror han dock, att den
missförstående lydnaden är lydnad och den villfarande kär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
