Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIKTNING 1 87 5 — 7 8
347
ningar mötas — är nämligen utan allt tvifvel lika
mycket ett barn af hans filosofiska spekulation
som af hans poetiska fantasi. Det var just vid
denna tid som Rydberg, efter att hafva slutat sina
föreläsningar om idealism och materialism,
förberedde si£ till en ny serie öfver två andra
mol-salla världsåskådningar: den Leibnitzska
optimismen och den Schopenhauer-Hartmannska
pessimismen. Under tankearbetet härmed togo systemen
och deras tillämpning i samlefnaden
förkroppsligande i ett par af folksagans — den antikas och
den kristnas mest typiska gestalter: Prometeus
och Ahasverus.
Råda voro gamla känningar i diktens värld.
Prometeus är som bekant enligt den grekiska
sagan en titan, hvilken kommit i gudagemenskap
med Olympens gudar, liksom jätten Loke med
asarne.
Myten förekommer uti Hesiodos Theogoni.
men där är Prometeus företrädesvis en listig
upp-tågsmakare, som gäckar Zeus och söker föra
honom bakom ljuset. Hos Hesiodos förleder
Prometeus människorna till att öfverlista Zeus vid det
oxoffer som de bringa gudarne. Därför beröfvar
Zeus människorna elden, så att den snöda vinsten
vid bedrägeriet länder dem själfva till ofärd. Då
hittar Prometeus på en ny list. Han stjäl hem
ligen elden från himlen och ger den åt människorna;
men nu straffas han grymt, och straffet drabbar
äfven människorna (Pandoras förbannelse), hvilka
förut kunnat fröjda sig åt en lycklig tillvaro.
Helt annorlunda och vida djupsinnigare är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
