Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIKTNING 1 875 — 78
367
Kejsare och Galilé för en vän till honom och
mig»:
»Vännen yttrade nämligen efter undfången förklaring:
’Jag har icke hört Ibsen tala dumheter mer än den
gången’.
Sokrates gjorde, som du vet, samma erfarenhet,
llandtverkarne, sade han, yttra sig klokt om sina arbeten,
statsmännen yttra sig icke mindre klokt, när de skola
förklara äfven hvad de uträttat snillrikt; men allraminst
synas poeterne kunna redogöra för hvad de gjort.»
I ett bref till sin gamle vän Soldan skref
Rydberg i april 1879 följande, som är belysande såväl
för diktens filosofiska bakgrund som för lians
uppfattning af den historiska ödesteorien:
»När du och professor Daa* sammanträffade i
ku-péen och edert samtal råkade in på olika historiska be-
* Soldan hade i sitt bref uttalat sig om Bj. Björnsons
uppträdande »mot folkens fortsatta förbrödring» och därvid
kommit att erinra sig ett möte i en kupé med sedermera
aflidne professor Daa (Ludv. Kristensen Daa). Denne hade
påstått, att i Skandinavien fanns en rörelse analog med Finlands
inre söndring, och hvilken med allt ifrande för ett »själfstän
digt framåtskridande» endast försvårade och fördröjde den
goda saken. »Vi voro ense om att beklaga denna företeelse
öfver hufvud taget, men af olika mening angående dess
nödvändighet. Han höll sig till historien, till det som faktiskt
sker och äger rum, jag till det som borde ske, och således
till det som af hvarje rättsinnad folkledare bör yrkas. Icke
ens en Hegels härjande snille vågar förneka, att en viss
> omotsvarighel» förefinnes emellan verkligheten och den sig
förverkligande idén. Men hos honom gäller absolut orsakslöst
varda. »Historien gör sig själf.» Filosofien är blott en
senfärdig uppfattning af »tidsandan». Medan hon sitter och
målar sitt Grau ins Grau, har tidsandan redan framskridit
ocli »frambragt» (d. v. s. framtrollat) nya former, och
verkligheten ler åt filosofiens välmenta spekulationer. Mig tyckes
dock, att en snillrik skald icke ens i sina politiska drömmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
