Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIKTNING 1881 — 82
399
En dikt, som tillkom i april 1882 och som bör
nämnas i detta sammanhang, ehuru den ej intogs
i första samlingen, är Psyche.
Den är tillkommen rent tillfälligt såsom deviser
till några målningar ur Psychesagan, hvilka artisten
Reinhold Callmander detta år utförde för taket i
en salong i grosshandlaren Pontus Fürstenbergs
våning. Rydberg, vän med både artisten och
beställaren, lofvade att skrifva fyra strofer till dessa
bilder, och det blef ett litet mästerstycke.
Poemet är närsläktadt med de dikter, i hvilka
Rydberg spörjer om
den fråga hvarje släkte grubblar på
och hvarje släkte ännu olöst fann.
I Antinousuppsatsen kallar Rydberg den älskliga
sagan om Eros och Psyche en syster till Antinous.
Och liksom han lät Antinous personifiera del
eviga spörsmålet om lifvets gåtor, så ock Psyche.
Psyche, som längtar till ljus och frihet, till det
skönas ideal, som trår till en himmelsk brudgum,
är ju intet annat än en personifikation af den
mänskliga själen, som föres till en gåta, men som
ej vill nöja sig med tron och aningen, utan kräfver
mera, och som köper detta mera: vetandet med
svunnen lycka och hjärtats ve. De båda
slutstroferna, som förklara, att det icke var brottsligt,
det Psyche ville, utan att, om hon trofast vågar allt
för hvad hon älskar, så är vägen banad till Olympen,
ty ingen har opröfvad hunnit odödlig fröjd, äga
i tanken släktskap med jubelfestkantatens tema,
ehuru här detta tagit antik mytdräkt i stället för
gammaltestamentlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
