Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILOSOFISKA STUDIER.
451
gifver - det berättigade i Hartmanns kritik af
klokhetsmoralen, men inlägger en gensaga mot uppfattningen, att
Jesu sedelära på grund af läran om lön för goda gärningar
vore en egoistisk pseudomoral, en klokhetslära, som
hänvisade lycksökaren till himlen i stället för till jorden,
hvilken uppfattning till och med delats af många kristlige
teologer, som ansett att de därmed ej nedsatt kristendomen.
Men vore detta fallet, då skulle Jesu sedelära stå under
stoikernes. Begreppet lön, sådant det användes af Jesus,
vore dock något helt annat än en bestämdt afvägd
ersättning för en prestation i goda gärningar. (Jmfr
liknelsen om husbonden och vingårdsmannen.) Den
evangeliska lönen består helt enkelt däri, att när människan
inympats i det goda vinträdet, så bär hennes lif i detta
saligheten med sig, på samma sätt som ympgrenen bär
ädla drufvor utan att begära det.
Den idealbild af fullkomlighet Jesus uppställt är ej
bilden af någon stor människa, utan den absoluta
fullkomligheten själf, Gud, och det sedliga idealet består i
att inom för mänskligheten möjliga gränser sträfva efter
denna fullkomlighet.
Hvad som fordras af oss, är så stort, att ingen
transcendent klokhetslära, ingen egoistisk beräkning på
lön och vedergällning skulle kunna stärka vår vilja att
fullgöra det, utan kraften måste komma från ett sinnelag,
som älskar Gud för hans egen skull, och denna kraft
hos den eljes svaga människan beror på att vi, enligt
Jesu lära, stå i ett metafysiskt barnaförhållande till Gud
och att vi genom att uppfylla hans vilja förverkliga vårt
eget högre väsen.
Äfven liknelsen om yttersta domen visar, att Jesus
brutit stafven ej blott öfver den jordiska, utan ock öfver
den Iranscendenta klokhetsmoralen. Sedd ur den subjek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
