Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 VIKTOR RYDBERG
medhållare i kampen mot allt slags fördomsfullhet
och tvång.*
Rydberg var ock medarbetare i bröderne
Brandes’ tidskrift »Det nittende Aarhundrede», där ban
offentliggjorde ett par af de romerska kejsarbilderna
samtidigt med att det skedde i Sverige, och ban
förberedde till denna tidskrift en redogörelse för
det svenska landtmannapartiet. Då G. Brandes
tackar honom för utsikten till denna artikel (juli
1875), framhåller han tillika, att det skulle vara
honom kärt att från Rydbergs hand få mottaga en
artikel hörande till den religiösa kritiken, enär det
* Så skrifver han i november 1877 till Borchsenius:
»Med alla de sympatier jag hyser för Nær og Fjern
är jag dock icke i stånd att se något spår af program och
medveten tendens i tidskriftens hållning; de Paludanska
uppsatserna t. ex. skulle kunnat häfda sin plats i ett ultramontant
ultrakatolskt organ, som ville lägga an på att bevara skenet
af historisk vetenskaplighet för att dess bättre kunna torgföra
sin funktion mot frigörelsesträfvandena. Från min ståndpunkt
ser det icke godt ut på Danmarks andliga mark för närvarande.
Brandes’ försök att åstadkomma rörelse i clet stagnerade, i
bottnen ännu nyromantiska kärret synes endast hafva utvecklat
ohälsosamma gaser, och partistriden på det politiska området
har af de forne liberale skapat en höger, som, om den ville
vara uppriktig mot sig själf och andra, skulle öppet höja det
gamla enväldets fana och försvara dess grundsatser. — — —
Emellertid väntar jag på din artikel om våra nya tidskrifter,
och kunde jag få inlägga ett godt ord för den af Sars och
Lieblein utgifna, som skrifves med talang och mannamod och
i allt för den fria tankens talan, skulle jag hjärtligen vilja
det. Jag har med så stor afsmak följt verksamheten hos de
konservatismens ’litteräre sjåare’, som uppträda i ett visst
norskt blad med okunniga beskärmelser öfver ’nyrationalister’,
’darwinister’, ’positivister’ och ’materialister’, desslikes
’kommunister’, ’socialister1 o. s. v., hvilka af dessa färgblinde
stackare betraktas som ett enda enfärgadt sällskap, hvilket
man måste bekämpa med korstecken och indignerade utrop
— så att jag med sann tillfredsställelse såg denna norska
tidskrift uppträda, för att sprida något ljus i mörkret, där dessa
naltugglor så länge fått drifva sitt spel.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
