Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rydberg och nyblæus
559
att döma af ett bref 1876 från Hedlund till
Ny-blæus, som var hans gamle skolkamrat. *
Vid jultiden detta år anmälde emellertid
Rydberg särdeles fördelaktigt Nyblæus’ då utkomna
upplaga af Grubbe och sände honom tillika ett
exemplar af praktupplagan af sin Fausttolkning,
»såsom en ringa gärd af den tacksamhet, vördnad
och beundran», han hyste för Nyblæus »såsom
tänkare, skriftställare och man».
Nyblæus tackade i ett varmt och nobelt skrifvet
bref Rydberg för gåfvan, och Hedlund meddelade
sin vän i Lund, att Rydbergs strålande anlete bäst
bar vittne om den glädje brefvet framkallat.
Sedan knöto de närmare bekantskap vid
Rydbergs Lundabesök 1877. Ur ett bref af den 2 mars
1878 från Rydberg till Nyblæus må följande
anföras:
* I detta bref heter det:
»Jag skickar dig ett nummer af Hand. Tid., hvari
förekommer en anmälan af ditt sist utgifna arbete, skrifven af
V. Rydberg. Han har varit mycket glad att få skrifva denna
anmälan, efter det han slutat sina föreläsningar, då han sätter
så högt värde på dig och ofta talar om dig.
Det är min glädje, att han nu kommit i bättre jämvikt,
än han varit på många år, ty han har lefvat i en flerårig svår
kris, som gjort mig mycken bedröfvelse. Till denna kris hör
episoden med ett bref, som jag längesedan skref till dig ocli
hvartill han skulle foga en liten uppsats. Till min
öfverraskning återfann jag efter ett par tre år mitt bref i hans gömmor
— oafsändt! Men detta tillhör nu lyckligtvis det förflutna,
och jag har sport, att något af prat uppkommet missförstånd
mellan eder nu mera är undanröjdt. Du är ju också en så
god och hjärtlig människa, att du ej går och rufvar öfver
något groll. Och så är jag med, men han lider af
hypo-kondri och sinnesömtålighet i hög grad. Nu är det dock,
som sagdt, mycket bättre. Några vänliga ord, och han är
glad som ett barn. Ett enda ovänligt, och han är nedstämd.
Det är dock ingalunda beröm och smicker han åtrår, blott ett
hjärtligt ord.»
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
