Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NAKENHET OCH KLÄDSELSÄTT
600
bidraga att väcka sympati. Därpå berodde
människosläktets framtid.
Från samma år — hans lefnads sista — är den
uppseendeväckande skriften om Naken het och
klädseisätt, med hvilken Rydberg inlade sitt ord
i den väckta striden om Oskar Björcks målningar
i Operahusets restaurationslokal.
I vår svenska riksdag, där eljes intresset för
bildande konst och skönlitteratur är mikroskopiskt,
hade år 1895 lektor Waldenström lyckats väcka
en storm med anledning af ofvan nämnda
målningar. Dessa konstverk, utförda uteslutande som
en lätt dekoration, hvilket redan
beställningssumman lärer antydt, tillhöra visserligen ej den
framstående konstnärens mera betydande verk. Det
var emellertid ej egentligen ur ästetisk synpunkt
lektor Waldenström uppträdde emot dessa
målningar, utan ur etisk. Han riktade en interpellation
till finansministern, huruvida »dessa smutsiga bilder
i plankstrykaremanér» skulle få sitta kvar:
»När man ser en bockfotad satyr naken anfalla en
naken kvinna för att tillröfva sig en kyss af henne,
hvad intryck skall det göra — hvad är meningen med
denna bild? Hvad är det af konstnären tänkta slutet
på en scen som börjar på detta sätt?»
Operakonsortiet vädjade bl. a. till
konstakademien, som i sitt af Rydberg formulerade svar
förklarade, att den helst sett, om dess yttrande
påkallats innan frågan hunnit i detta skede, men »i
betraktande af de för konstens frihet ödesdigra
följder, som tilläfventyrs kunde uppstå, därest icke
konstens rätt i fall sådana som detta häfdades»,
39. — V. Rydberg. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
