Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G2l*.
VIKTOR RYDBERG
möjligen hedendomens sista århundraden. Men
allt eftersom de uppkommit, hade de som nya
länkar knutits till den redan för handen varande
episka kedjan.
För att komma mytidentiteten på spåren
använder Rydberg två vägar, nämligen dels
polyono-mien eller gudarnes och heroernes flernamnighet
och dels likheter i myternas sakinnehåll.
Det har emellertid från hans motståndare
anmärkts, att han drifver antagandet af
flernamnig-heten allt för långt (särskildt protesterade Wisén
mot att sätta likhetstecken mellan Thjasse och
Valand), och öfverhufvud har man i hans
undersökningar velat finna alltför mycket af »snillrika
konstruktioner af en skald» (Detteij. Särskildt har
Adolf Noreen gjort gällande*, att det
mytologiska sammanhang, det system, som Rydberg och
andra velat finna i de hedniska myterna, är
företrädesvis senare tiders verk.
Under vikingatiden inträder utländskt inflytande i
mytologien, som blir religionsfilosofisk; myterna
fördjupas och få etisk innebörd under beröring med
kristendomen; själfve den ursprungligen krigiske Balder får i
många fall Kristi drag; spörsmålen om hvadan och hvarthän
inspireras af kristendomens ande; de gamle gudarne
kristnas alltmera. Och slutligen bildas en »fornnordisk
teologi» af kristne män, som uppgöra ett system.
»Den förste af desse teologer, hvars namn vi känna»,
säger Noreen, »var Snorre, den siste hittills Viktor
Rydberg». — — — »Rydberg är», fortsätter Noreen, »rof
* Noreen: Fornnordisk religion, mytologi och teologi i
»Spridda studier», 1895. (Ursprungligen tryckt redan 1892.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
