Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILOSOFISKA SKRIFTER
C» 20
tolkas kvalitativt. Hela vår sammanlefnad beror af denna
hieroglyftolkning.
Såsom världslogiken, hvilken står öfver
naturprocesserna, betecknas Gud.
Om den äldre aprioristiska metafysiken yttrar
Rydberg genom Hugos mun:
»Jag är icke anhängare af något bland hennes
systemer; jag är för skeptisk för att kunna med
öfvertygelse omfatta någon af de s. k. begreppsdikter, som
hon skänkt världen. Men ingen som vet hvad hon
uträttat, ingen som vet, huru hon disciplinerat och förfinat
kulturfolkens cerebrala id, huru hon siktat begreppen
och riktat begreppsförrådet, huru hon eggat tänkandet på
alla områden, till och med på det naturvetenskapliga och
ad interim tillfredsställt dess enhetsbehof, skall kunna
förmå sig att deltaga i stenkastningen på henne. Jag
undrar just, huru vår kultur utan henne skulle sett ut.»
Enligt hvad utgifvaren af Rydbergs filosofiska
föreläsningar, kandidat Höckert, påvisat, skulle
Rydberg i de filosofiska skrifterna från lians senare
tid — väl företrädesvis i det senast nämnda —
intaga en mera empirisk och realistisk ståndpunkt
än i sina föreläsningar och visa sig hafva tagit
starkt intryck af den nykantiska kriticismen och
af den s. k. parallelteorien; ban börjar anse den
mänskliga kunskapen vara begränsad till
erfarenhetens värld, utan att därför uppgifva sin filosofis
idealistiska skaplynne, i det att idévärlden alltid blir
riktmål och mönsterbild.
o
L. H. Åberg framhåller ock i sin uppsats i
Svensk Tidskrift 1891 om Rydbergs filosofi, alt
denna går i idealistisk riktning, men atl han i strid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
