Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G2l*.
VIKTOR RYDBERG
något annat än vi skulle vara henne förutan. Hon
ingriper i vår uppfattning af vår ställning gent emot de
alternativ, mellan hvilka vi äro försatta, hon påtrugar oss
öfvertygelsen, att vi kunna välja mellan plikt och
plikt-förgätenhet, och när i sista hand all den frihet vi
behöfva ligger i detta kunnande, så determinerar oss denna
tro till en frihet, som vi annars icke skulle äga, och
som för ingen del ställer sig som ett undantag från
kausalitetslagen, emedan hon själf är kausalitet.»
Bland filosofiska ämnen som sysselsatte
Rydberg var ock studiet af Benjamin Höijer, Kants
och Fichtes svenske tankefrände, och han
förberedde 1887 en minnesteckning öfver Höijer för
Svenska Akademiens handlingar, ehuru den icke
kom till fullbordan.*
En filosofi, som på Rydberg gjorde ett
frånstötande intryck, var Nietzsche s, särskildt med
hänsyn till dess kamp mot kristendomens s. k.
»slaf-moral» och till dess öfvermänniskoaristokrati.** I sin
dikt »Lifslust och lifsleda» syftar lian åt Nietzsche
och framför allt åt hans anhängare, då han skildrar
intelligenspumpan. Det är möjligt, att Rydberg
saknade blick för det storslagna, som — trots allt
— äfven filosofer med idealistisk läggning velat
* En annan tänkare, öfver hvilken han tidigare ärnade
skrifva en monografi, var stoikern Dio Kry so stomos, som,
heter det i ett bref 1881 till fru Retzius, »sannerligen
förtjänar att vara allmännare känd och hvars biografi, äfven
tarfligt framställd, svårligen kan förfela att göra ett sundt och
uppfriskande intryck».
** Ny är denna tanke i hvarje fall icke. En sofist som
Gorgias’ lärjunge Polus lärde ju, att den ende lycklige vore
den, som lik envåldshärskaren kunde göra sin egen vilja
gällande — skedde det ock genom den blodigaste kränkning
af andras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
