Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYDBERG OCH NIETZSCHE
045
tryckte nrfäders tid, som nu i omedvetet hämndbegär
rest sig inom honom och tryckt bestie- och
förbrytareprägeln på förtryckaren, den ariska öfvermänniskan.»
Kort efter Rydbergs frånfälle skref en af våra
yngre författare, Hjalmar Söderberg, i norska
Samtiden (1896) åtskilliga sympatiska ord om Rydbergs
»förnäma och stilfulla skaldeskepnad», men
förnekade hans betydelse såsom andlig förare, hans
makt öfver andarne.
»Han var en skald för de utvalde, men en tänkare
för seminarister.» Han ägde, enligt Söderberg, icke
någon betydlig dialektisk begåfning. »Bellmans visor,
Tegnérs bref, Heidenstams paradoxala aforismer äga mer
filosofiskt intresse än Rydbergs afhandlingar, hvilket icke
hindrar, att man kan vara honom tacksam för hans
arbete, ty han har fört massan af de halfbildade —
semi-naristflocken, Aftonbladsfolket o. s. v. — ett godt stycke
framåt» . . .
Själf är jag icke filosof och vet mer än väl,
att jag ej tillhör den llock öfvermänniskor, hvilken
vid den stora öfversvämningen skall räddas »på
o
Areskutan». Men om med »seminarister» afses
personer, som sakna förmåga att djupare intränga i
lilosofiskt vetande, särskildt dem, som ej äro
akademiskt skolade, så må det dock tillåtas mig
anmärka, att en vulgärfilosoli — vare sig den tager
materialistisk form eller omtuggar haltförstådda,
osmälta Nietzscheska smulor — lättare uppfattas af
teoretiskt oskolade än den metafysik som Rydberg
hyllade.
Att ban förstod framlägga sin djupa åskåd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
