Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAPENSMEDEN
691
sitt konstnärliga sinne skänka ädel ifver åt
handt-verket, men han trängtar efter fullgjordt arbete
till den fria konstnärliga sysslan i målarestugan,
där han penslar ädla miniatyrer.
Så hade ock Vapensmedens författare troget
fyllt sin plikt å tidningsbyrå eller föreläsningssal
och underkastade sig mödosamt arbete för att få
sitt verk ej blott gediget, utan väl putsadt och
afslipade men hans håg trängtade mot den fria
skaldeleken, aldrig kände han sig lyckligare än när
ban fann tid och hvila till att dikta. Lynnesdrag,
sådana som att »mäster aldrig vågade sig på
skåltal, sedan ban en gång i Sankt Gertruds gille,
hvars hedersledamot han var, kommit af sig»,
blygheten och rädslan, då han skall visa sina
målningar, vekheten i förhållandet till den son som
så djupt kränkt honom — »en man som har
betänkligheter mäktar i en strid som denna icke
mäta sig med den som är utan» — äro rent
personliga drag. Och äfven den bekämpade
häftigheten. När Rydberg låter Gudmund säga de
tviflande Arvid och Margit: »I veten kanske icke, att
jag är en mycket häftig man, som naturen förnekat
tålamod, och jag mäktar icke behärska häftigheten
— — på senaste tiden har hon gifvit sig svårt till
känna; och då jag icke låtit henne bryta ut, så
har hon slagit djupare in och förmärkes ofta som
en hetsig sveda kring hjärtat», så gaf han härmed
— såsom hans vänner väl veta — ett stycke
själf-psykologi.
Genom många af mäster Gudmunds uttalanden,
t. ex. hans religiösa åsikter, bland annat gensagan
mot helvetesstraffen, talar Viktor Rydberg själf;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
