Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7r,4 VIKTOR RYDBERG
Men Vapensmeden bjuder ock på ett par alster
af rent humoristisk lyrik.
»Det var visserligen icke likt doktor Svante
att dikta nidvisor», men visan om Ture Jönsson
är ett lyckadt prof på skämtsam niddikt i något
arkaistisk smak. * Och i dryckesvisan:
Det bor en hedning i källaren,
hans namn är muskatellaren;
han är saftig och kraftig och trind och tjock;
tunnbindarmäster har gjort hans röck.
Det vittnar både munk och präst,
att odöpt är muskatellaren bäst;
en dålig krist
han vorde förvisst
och sämst, om han blefve en anabaptist.
Nog unnar jag honom allt godt, men nej!
att döpas unnar jag honom ej
framträder ett drag af uppsluppenhet och munterhet,
som ingalunda var främmande för Rydbergs
personlighet, men som är ganska sällsynt i hans
diktning.
* Ursprungligen hade visans första strof följande
utseende:
Herr Ture är trohetens ädela ros,
på honom må sannelig trösta
vår kyrka med Brask, med Olavus därhos,
vårt land med von Mählen och Gösta;
om Ture må blott
talas fagert och godt;
hvad annat tör sägas är drafvel,
ond ord äro Satanas’ afvel,
belackare väntas af svafvel.
Men vinden går rundt om herr Tures slott,
där flöjlarna svänga å gafvel
och tärningar rulla å tafvel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
