Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
758
VIKTOR RVDRERG
häfvandet af ett missförstånd genom en
upplysande förklaring blifvit hindradt.
Viktor Rydbergs vänskapskänsla var stark,
bans trofasthet orubblig och hans erkänsla äfven
för den minsta honom bevisad väntjänst rörande.*
Betecknande är ock hans tacksamhet mot »de
makter som styra vårt lif».
Bordet hade ju icke stått dukadt för honom.
Med yttersta nöd, under svåra förhållanden hade
han tillkämpat sig bröd och bildning. Och ganska
länge måste han, landets berömdaste författare,
åtaga sig tyngande »dagsverksarbete» —- ja,
egentligen varade detta lifvet ut. Men jag har icke sett
en rad, i hvilken han gör anspråk på att få ha
det bättre eller anser sig »förorättad» af ödet eller
människorna, så som fallet är hos så många
pennans, pänselns, mejselns eller stråkens män.
I mörka stunder, t. ex. på 1860-talet, då
mjältsjukan som värst sargade hans sinne, kastade han
dock skulden för sin världsleda endast på sig själf
och bad Gud, »som slösat välgärningar på honom»,
förlåta hans missnöje. Alla människor, med hvilka
han kom i närmare beröring, visade honom, tyckte
ban, »en oförtjänt vänlighet». Hela hans lefnad
* Ett par exempel på, huru hans vänlighet tog sig
uttryck i småsaker! Då senaste upplagan af Hibelns lära om
Kristus kom ut med dess följdskrifter, lämnade han ett
exemplar med ett välvilligt leende till sin främste motståndares
son, en af hans närmare vänner. Han trodde, att särskildt
donna upplaga skulle glädja honom. Och då mottagaren såg
efter, fann han några omilda och bittra ord mot sin fader
utmönstrade.
När Rydbergs stora mytologiska verk var färdigt, skref
han ned till tryckeriet och bad, att han skulle få veta sättarnes
namn, till hvilka han sände en vänlig hälsning. Tänker
månne någon annan författare på dylikt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>