Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Vid glasens klang - Efter ruset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
Stöter jag mot egen bordfot pannan?
Ingen svarar . . . Skapelsen är stum!
Ack, jag måste likväl upp och dricka —
Grymma törst, förföljer du mig än?
Stanna stol. . . Hvar är min svafvelsticka*?
Varde ljus! Nu fick jag rätt på den.
Hemma är jag — hemma och allena:
Ingen trugar i mig ädelt vin,
Ingen, ingen hjelper mig på ben’a,
Ingen ropar: »Upp med dig, ditt svin!"
Hvar är ljuset? Ack, vid verldens ända —
Tio långa steg har jag visst dit.
Alla muser, hjelpen mig att tända
Ljuset upp och återvända hit!
Jo, det gick . . . hvad menniskan allvarligt
Vill det kan hon äfven, sade Kant.
Tumlar hon, är det dock ej så farligt —
Store mästare, du sade sant!
Ganska mycket har jag re’n erfarit:
Hemma är jag, vid min kudde stödd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
