Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Vid glasens klang - Efter ruset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
Men jag vet ej mer hvar jag har varit
Sist i går, än innan jag blef född.
. . . Herran tog så hastigt som han. gafv’et:
Skinkans flottor segla ur min mun
Ifrån verldshafvet i Medelhafvet
Genom svalget af Gibraltars sund.
Hvilken satan sitter fast på grundet?
O, lord Anson, gör dig flott ändå!
Nej, han vräkt sig tvärs för hela sundet —
Hela oceanen ligger på*
Vilda svallet vräker öfver skutan,
Håll, Lord Anson ... jo, nu blef du flott!
Segla nu i Medelhafvet utan
Mast och roder .... Åh, det gjorde godt.
Men hvar står det kära vattenkruset?
Ack, förlåt att jag föraktat dig,
Att jag djerft försmått dig under ruset —
Kära vän, kom nu och trösta mig!
Men... fy fan... hvem har planterat löken,
Den förrädarn, som står post vid dörrn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
