Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Jägarlifvet, åt Diana och Pan, dryader och fauner egnadt - Jägarens lif - 5. Ottetid - 6. Morgonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kuck-kuckeli-ku!
Upp, jägare, nu —
Hör väktare-ropet af gyllene hane!
(Hus-tomten tittar ur hålet, grinar och härmar tuppen.)
De ha ej så brådt,
Som sofva så godt
Och fraktat från sta’n hitut med sig sin vane.
Re’n skymtar mellan springorna i bergen
Den gamle Foibos’ röda näsa fram.
Lucina, blyg att roben mistat färgen,
Betraktar marken pjåkig som ett lam.
I fönstret skimra Whyttens droppar,
Ett skönt potabelt purpurgull.[1]
Af kannor, skålar, fat och koppar
Är hvita duken öfverfull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>